Utan att gå in alltför långt in i biokemin och neurologin så är det så att vi alla har förmågan att lära oss mycket, mycket mer än de flesta av oss någonsin kommer att lära oss. Vad som däremot är svårt är att komma ihåg, att återkalla den information som finns i minnet. Det här har du säkert upplevt själv: låt oss ta ett exempel. Du har säkert någon gång fått lära dig om fotosyntesen, troligtvis mer än en gång. Och jag är tämligen säker på att varje gång när läraren gick igenom någon aspekt så kände du igen dig. Trots att du inte hade kunnat berätta det i förväg så kände du igen det du lärt dig tidigare. Det är ett exempel på något som du har lagrat i minnet, men som du inte kan återkalla. I avsnittet “Lär dig för att komma ihåg” kommer jag att gå in mer på de tekniker som faktiskt ökar din förmåga att lära dig, och inte minst att komma ihåg det du lärt dig.

Olika typer av minne

Vi har i grunden två olika typer av minne: korttidsminnet och långtidsminnet (se tabell ). Den förra är oerhört kortlivat, kanske bara 15–30 s. Det är i korttidsminnet du har datumen för jullovet som läraren just nämnde, eller vilken färg på skorna som kompisen bredvid har. Nästan allt som kortvarigt fladdrar förbi här försvinner, bara en del kommer att lagras in i ditt långtidsminne. Man tror att det är elektrisk aktivitet i hjärnans framdel som ligger bakom denna form av minne.

Långtidsminnet är en helt annan sak. När du lagrar in ett minne i långtidsminnet kopplar nervcellerna i hjärnan ihop sig på nya sätt. Dennas nya koppling blir kvar resten av livet, vare sig vi använder minnet eller inte. En del av ditt långtidsminne – det implicita minnet – är saker du inte tänker på medvetet. Det är saker som att cykla, gå eller ljuga när mamma frågar om vi borstat tänderna. Den explicita delen är det vi är medvetna om. Den senare är i sin tur uppdelat i episodala och semantiska minnen: det du upplevt och det du lärt dig (exempelvis den gången du var magsjuk på julafton respektive reaktionsformeln för fotosyntesen). För studier är det normalt den semantiska delen av det explicita minnet som måste vara inblandat: det är där de oregelbundna franska verben, Gustav Vasas roll i Sveriges framväxt som nationalstat eller vad som händer i tolvfingertarmen måste finnas.

Minne Vad som lagras
Korttidsminnet Lagras i nervcellernas aktivitet.
Långtidsminnet Fysiska kopplingar mellan nervceller.

 Implicita minnet

Procedurminnet, t.ex. hur man går eller cyklar. Försvinner inte ens vid demens.

 Explicita minnet

Fakta av olika typer

    Episodminnet

Upplevelser

    Semantiska minnet

Kunskap och fakta

Inlagring av minnen

När du lagrar ett minne måste informationen först nå ditt hippocampus. Där kopplas all information ihop och lagras i form av nya kopplingar mellan nervceller. Hippocampus måste dock avgöra hur viktigt något är: kort sammanfattat så prioriterar den saker som upprepats ett flertal gånger i korttidsminnet eller det som ger en stark känslomässigt reaktion. De nerveller som innehåller ett visst minne flytter sig efter ett tag ut ur hippocampus och närmare hjärnbarken: det är därför som dina minnen lagras på många olika platser i hjärnan, och inte bara på en plats. Liknande minnen lagras tillsammans: de franska verben i språkcentrat, utseendet på en stopp-skylt nära syncentrum, osv. Och desto oftare du återkallar ett minne desto starkare blir det.

Att återkalla ett minne

Ditt minne är inte en sak, och som jag skrev ovan är det minst lika viktigt att lära sig att återkalla det man lärt sig. Hur skall du då gå tillväga för att kunna lära dig och återkalla något?

Grunderna är som jag skrev i förordet tre tekniker:

  1. Att återkalla informationen ofta

  2. Att testa dig själv

  3. Att repetera med olika tidintervall

Återkalla informationen ofta

Det här är helt enkelt det du lärde sig i förra avsnittet: genom att återkalla ett minne många gånger får din hjärnas frontallob lättare att hitta ett visst minne. Och det som ger bäst utfall är att försöka återkalla informationen, inte att repetera genom att läsa flera gånger.

Testa dig själv

Prov hjälper upp inlärningen. Inte bara för att du som elever är tvungen att lära dig saker för att kunna komma ihåg dem, utan även för att själva akten att återkalla ett minne gör att du har lättare att återkalla det nästa gång. Du bör därför som du bör arbeta mycket med instuderings- och repetitionsfrågor. Varje gång du försöker återkalla ett minne blir du bättre på att faktiskt återkalla just det minnet. Vad du bör göra är att testa dig själv och sedan jämföra ditt minne med ett facit. En grupp forskare testade detta genom att låta studenter läsa en text, och sedan fick de fyra olika “behandlingar”:

  1. en grupp fick ingen behandling av materialet

  2. en grupp fick ett flervalstest men ingen feedback på hur det gått

  3. en grupp fick ett flervalstest med omedelbar feedback på de rätta svaren efter varje fråga

  4. en grupp fick ett flervalstest med feedback på de rätta svaren i slutet av provet.

Vad som hände var intressant: när alla eleverna en vecka senare fick ett prov på materialet visade det sig att gruppernas resultat skilde sig drastiskt. De utan någon form av feedback fick 11% rätt, de utan feedback fick 33% rätt, de med feedback direkt efter varje fråga fick 43% rätt medan de som fick de rätta svaren efter provet fick hela 54% rätt. Det här visar att all form av återkallning av materialet ger en stor effekt, och att det faktiskt lönar sig att vänta lite med att se de rätta svaren.

Det lönar sig relativt lite att läsa samma text flera gånger

Alla studier som har gjorts visar att den teknik som de flesta studenter använder sig av är att läsa texten flera gånger, eller att läsa en sammanfattning av den (se figur ), men att det som ger bäst utfall inte är att läsa materialet flera gånger, utan att arbeta med någon form av återkallning . Det verkar helt enkelt vara så att när vi väl har bildat ett minne ger get mer effekt att återkalla det (med feedback!) än att bara exponera oss för informationen en gång till. Genom att använda hjärnan aktivt får vi bättre effekt än om vi bara passivt läser eller lyssnar en gång till (se figur ).

Men om jag inte kommer ihåg det efter att ha läst det en gång?

Många elever väljer att passivt läsa materialet flera gånger för att de känner att det är nedslående att inte direkt kunna svara på frågorna om materialet. Men forskare har testat detta, och visat att även när man misslyckas med att återkalla informationen ger det en förbättring i återkallningen på ett senare prov . Det är alltså helt ok att inte kunna svara på en fråga första gången, bara man kommer tillbaks till den senare. Det är alltså bra att få svåra frågor, frågor som man initialt inte kan svara på.

Repetera på rätt sätt

När du nu skall studera ett område, låt oss säga cellandningen, hur skall du sprida ut dina repetitionsfrågor över tid? Skall du läsa materialet, och sedan direkt efter jobba dig igenom alla repetitionsfrågorna medan allt är färskt i minnet? Inte riktigt. Som du såg ovan är feedback viktig, så arbeta direkt med materialet. Men tag sedan en paus, och testa dig själv med ökande tidsintervall .

Hur långa dessa tidsintervall bör vara varierar i litteraturen, men en bra modell är

Direkt efter första exponeringen

Läs ett stycke text, och försök direkt sammanfatta vad det handlar om

Gå tillbaka efter ca 10–15 minuter och testa igen

När du läst nästa stycke, testa inte bara vad du kommer ihåg från det, utan även stycket innan

Testa igen efter en längre period

När du är klar med att ha läst ett kapitel eller avsnitt gå till frågorna som hör till avsnittet/kapitlet.

Testa igen efter någon vecka

Summera veckans inlärning genom att testa dig på frågor som handlar om allt som du lärt dig under veckan

Glöm inte bort gammalt material

Låt frågor från förra kapitlet, och den förra kursen, återkomma då och då då.

Association och visualisation

Om du kan associera ny information till något du redan kan, och sedan visualisera det som en bild blir det lättare att komma ihåg. Om du sitter i samma klassrum där du lärde dig något försök att återkalla situationen där du lärde dig det. Arbeta därför aktivt med att försöka sätta det du lär dig i ett sammanhang.

Sömn och minne

Om du tar tid att sova ordentligt kommer du att minnas bättre. Även om det inte är utrett helt varför man sover, så är det helt klart att det finns starka positiva effekter på minnet av sömn . Det är därför inte bortkastad tid att sova istället för att plugga. Man brukar sägs att en människa behöver minst 5,5 h sömn per natt, helst minst 7 h, för att må bra.

Tid och pauser

För att lära in teoretiskt material bör du dela in tiden i pass om 30–50 minuter och ta en paus mellan dessa. För praktiska saker (som laborationer, matematikuppgifter, osv) bör du däremot ha längre pass, för att ge hjärnan en chans att komma in i ett tankemönster. Då det kan ta upp till 20 minuter att komma in i ett tankemönster är det där helt förkastligt att dela in tiden i små korta bitar; jobba istället 90–120 minuter åt gången med denna typ av övningar, och ta en lite längre paus mellan. Undvik avbrott och distraktioner!

Du har liten eller ingen nytta av minnesramsor

Ibland får man lära sig att använda minnesramsor, korta käcka fraser eller ord där varje ords första bokstav (eller bokstäverna i ordet) står för en viss punkt. När man testat detta har det visat sig att det iofs fungerar för att komma ihåg ordningen på saker, men ingen för att komma ihåg den faktiska informationen. Så om du lär sig att de olika kemiska bindningarnas inbördes styrka kan kodas på frasen “Jonas Kalla Vantar Dryper av Vatten” (jonbindning – kovalent bindning – vätebindning – dipol-dipolbindning – van det Waalsbindning) så hjälper det dig om du redan kan vilka bindningarna är, men om du glömt bort vad en av dem heter så har du lite nytta av ramsan.


Testa dig själv

  1. Hur länge stannar information i ditt korttidsminne?
  2. Varför är det viktigt att återkalla samma minne ofta?
  3. Hur kan man dela in långtidsminnet?
  4. Hur kan man öka chansen att ett vist fakta lagras in i långtidsminnet?
  5. Är det bättre att plugga samma dag som provet, eller kvällen före?

Svaren hittar du här

Förra  Studieteknik   Nästa