Ditt minne är inte en sak, och som jag skrev ovan är det minst lika viktigt att lära sig att återkalla det man lärt sig. Hur skall du då gå tillväga för att kunna lära dig och återkalla något?

Grunderna är som jag skrev i förordet fyra tekniker:

  1. Att återkalla informationen ofta

  2. Att testa dig själv

  3. Att växla mellan olika ämnen eller delar av ämnen

  4. Att repetera med olika tidsintervall

Återkalla informationen ofta

Det här är helt enkelt det du lärde sig i förra avsnittet: genom att återkalla ett minne många gånger får din hjärnas frontallob lättare att hitta ett visst minne. Och det som ger bäst utfall är att försöka återkalla informationen, inte att repetera genom att läsa flera gånger.

Testa dig själv

Prov hjälper upp inlärningen. Inte bara för att du som elever är tvungen att lära dig saker för att kunna komma ihåg dem, utan även för att själva akten att återkalla ett minne gör att du har lättare att återkalla det nästa gång. Du bör därför som du bör arbeta mycket med instuderings- och repetitionsfrågor. Varje gång du försöker återkalla ett minne blir du bättre på att faktiskt återkalla just det minnet. Vad du bör göra är att testa dig själv och sedan jämföra ditt minne med ett facit. En grupp forskare testade detta genom att låta studenter läsa en text, och sedan fick de fyra olika “behandlingar”:

  1. en grupp fick ingen behandling av materialet

  2. en grupp fick ett flervalstest men ingen feedback på hur det gått

  3. en grupp fick ett flervalstest med omedelbar feedback på de rätta svaren efter varje fråga

  4. en grupp fick ett flervalstest med feedback på de rätta svaren i slutet av provet.

Vad som hände var intressant: när alla eleverna en vecka senare fick ett prov på materialet visade det sig att gruppernas resultat skilde sig drastiskt. De utan någon form av feedback fick 11% rätt, de utan feedback fick 33% rätt, de med feedback direkt efter varje fråga fick 43% rätt medan de som fick de rätta svaren efter provet fick hela 54% rätt. Det här visar att all form av återkallning av materialet ger en stor effekt, och att det faktiskt lönar sig att vänta lite med att se de rätta svaren.

Det lönar sig relativt lite att läsa samma text flera gånger

Alla studier som har gjorts visar att den teknik som de flesta studenter använder sig av är att läsa texten flera gånger, eller att läsa en sammanfattning av den (se bilden nedan), men att det som ger bäst utfall inte är att läsa materialet flera gånger, utan att arbeta med någon form av återkallning . Det verkar helt enkelt vara så att när vi väl har bildat ett minne ger get mer effekt att återkalla det (med feedback!) än att bara exponera oss för informationen en gång till. Genom att använda hjärnan aktivt får vi bättre effekt än om vi bara passivt läser eller lyssnar en gång till (se figur ).

Källa: Karpicke et al
2016
Vilka studietekniker elever valt använda. Källa
Källa: Karpicke et al
2016
Hur effektiva olika studietekniker var vid ett försök. Källa

Men om jag inte kommer ihåg det efter att ha läst det en gång?

Många elever väljer att passivt läsa materialet flera gånger för att de känner att det är nedslående att inte direkt kunna svara på frågorna om materialet. Men forskare har testat detta, och visat att även när man misslyckas med att återkalla informationen ger det en förbättring i återkallningen på ett senare prov . Det är alltså helt ok att inte kunna svara på en fråga första gången, bara man kommer tillbaks till den senare. Det är alltså bra att få svåra frågor, frågor som man initialt inte kan svara på.

Blanda olika ämnen/områden

Ovan såg du att det inte lönar sig att att läsa samma material många gånger. Men när du skall arbeta med att återkalla informationen finns det ytterligare en fälla du kan gå i. Om du koncentrerar dig på ett ämne i taget, och arbetar med det utan att blanda in något annat borde du väl få bäst resultat? Låt oss jämföra två strategier:

Block Koncentrera dig på en sak i taget, arbeta med den tills du behärskar den och gå sedan vidare till nästa område.
Om du skall träna på förmågorna A, B och C fördelar du din tid enligt AAABBBCCC.
BlandadHär blandar du upp dina olika ämnen, t.ex. ser du till att du vid varje "plugg-pass" får med både flera olika ämnen, eller åtminstone flera olika aspekter av ett ämne.
För att exempelvis träna förmågorna A, B och C fördelar du din tid enligt ABCBACACB.

Vilken skulle du välja? De flesta skulle tänka att det lönar sig att lära sig en sak ordentligt, och först sedan gå vidare till nästa delmoment. Men faktum är att i de flesta lägen lönar sig den blandade strategin bäst (på engelska interleaved). Undantaget är att om området är helt nytt och man inte förstår något alls (t.ex. de första lektionerna i ett nytt språk) bör man koncentrera sig på grunderna tills man har en aning om vad som händer, sedan är det bäst att blanda.

Lagom är bäst

En varning dock: dela inte upp dina studier i alltför små bitar, då riskerar du att istället hamna i "multi-taskingfällan", där du inte hinner få hjärnan på rätt spår innan det är dags att byta. Fördela därför din tid i lagom bitar, och försök om möjligt att se ett sammanhang mellan dem.

Repetera på rätt sätt

När du nu skall studera ett område, låt oss säga cellandningen, hur skall du sprida ut dina repetitionsfrågor över tid? Skall du läsa materialet, och sedan direkt efter jobba dig igenom alla repetitionsfrågorna medan allt är färskt i minnet? Inte riktigt. Som du såg ovan är feedback viktig, så arbeta direkt med materialet. Men tag sedan en paus, och testa dig själv med ökande tidsintervall .

Hur långa dessa tidsintervall bör vara varierar i litteraturen, men en bra modell är

Direkt efter första exponeringen

Läs ett stycke text, och försök direkt sammanfatta vad det handlar om

Gå tillbaka efter ca 10–15 minuter och testa igen

När du läst nästa stycke, testa inte bara vad du kommer ihåg från det, utan även stycket innan

Testa igen efter en längre period

När du är klar med att ha läst ett kapitel eller avsnitt gå till frågorna som hör till avsnittet/kapitlet.

Testa igen efter någon vecka

Summera veckans inlärning genom att testa dig på frågor som handlar om allt som du lärt dig under veckan

Glöm inte bort gammalt material

Låt frågor från förra kapitlet, och den förra kursen, återkomma då och då då.

Association och visualisation

Om du kan associera ny information till något du redan kan, och sedan visualisera det som en bild blir det lättare att komma ihåg. Om du sitter i samma klassrum där du lärde dig något försök att återkalla situationen där du lärde dig det. Arbeta därför aktivt med att försöka sätta det du lär dig i ett sammanhang.

Sömn och minne

Om du tar tid att sova ordentligt kommer du att minnas bättre. Även om det inte är utrett helt varför man sover, så är det helt klart att det finns starka positiva effekter på minnet av sömn . Det är därför inte bortkastad tid att sova istället för att plugga. Man brukar sägs att en människa behöver minst 5,5 h sömn per natt, helst minst 7 h, för att må bra.

Tid och pauser

För att lära in teoretiskt material bör du dela in tiden i pass om 30–50 minuter och ta en paus mellan dessa. För praktiska saker (som laborationer, matematikuppgifter, osv) bör du däremot ha längre pass, för att ge hjärnan en chans att komma in i ett tankemönster. Då det kan ta upp till 20 minuter att komma in i ett tankemönster är det där helt förkastligt att dela in tiden i små korta bitar; jobba istället 90–120 minuter åt gången med denna typ av övningar, och ta en lite längre paus mellan. Undvik avbrott och distraktioner!

Du har liten eller ingen nytta av minnesramsor

Ibland får man lära sig att använda minnesramsor, korta käcka fraser eller ord där varje ords första bokstav (eller bokstäverna i ordet) står för en viss punkt. När man testat detta har det visat sig att det iofs fungerar för att komma ihåg ordningen på saker, men ingen för att komma ihåg den faktiska informationen. Så om du lär sig att de olika kemiska bindningarnas inbördes styrka kan kodas på frasen “Jonas Kalla Vantar Dryper av Vatten” (jonbindning – kovalent bindning – vätebindning – dipol-dipolbindning – van det Waalsbindning) så hjälper det dig om du redan kan vilka bindningarna är, men om du glömt bort vad en av dem heter så har du lite nytta av ramsan.


Testa dig själv

  1. Varför bör du prioritera att testa dig själv framför att läsa materialet flera gånger?
  2. Bör du repetera flera gånger samtidigt, eller utspritt över tid?
  3. Varför är sömnen viktig för studierna?
  4. Är det användbart med minnesramsor?
  5. Hur ofta bör du ta en paus när du studerar?
  6. Skall du studera en sak i taget eller blanda olika delar av ett område (eller flera områden?

Svaren hittar du här

Förra  Studieteknik   Nästa