Det hävdas ibland att ett måttligt alkoholintag ger hälsofördelar, men de studierna som stöder detta är normalt av dålig kvalitet, och det finns starka hälsoskäl till att undvika/minimera sitt intag av alkohol, och inget väl etablerat hälsoskäl till att använda den. Av sociala skäl finns det heller inget som talar emot en alkoholpolitik avsedd att minimera både bruket och riskbruket av alkohol.

Då och dyker det upp nyheter om att det är nyttigt med ett litet alkoholintag. Men stämmer verkligen detta?

Först och främst är detta ett område som väcker lika mycket känslor som politik och sport. Vissa är neutrala och kan se båda sidor, andra har en stark åsikt och har oerhört svårt att ta till sig information som strider mot deras åsikt eller preferens. Samtidigt finns det en stor mängd data som klart pekar på att alkoholen medför en stor mängd mänskligt lidande. En sammanställning av WHO på 1990-talet visade att “[m]an beräknade att alkohol svarade för 1,5 procent av alla dödsfall i världen, för 2,1 procent av förlorat liv genom tidiga dödsfall, för 6 procent av förlorat liv på grund av funktionsnedsättning och för 3,5 procent av det sammanfattande måttet på dödlighet och DALY (disability adjusted life years)”1. I den här texten skall jag försöka sammanfatta vad vi vet om hälsoeffekterna av alkohol och de skador den ger2.

Studier som visar på positiva hälsoeffekter

Det finns studier som pekar på positiva hälsoeffekter, men dessa studier lider ofta av metodologiska fel, eller är av andra orsaker av låg kvalitet3. Först och främst finns det ingen definition av måttlig konsumtion. Detta kan variera från enstaka glas per vecka eller mindre till 3–4 glas per dag: det säger sig självt att en person som dricker ett glas vin i månaden inte har ens i det närmaste samma exponering som den som dricker flera glas per dag. Den förra är mer jämförbar med en nykterist än någon som regelbundet konsumerar alkohol.

Studierna är därtill sällan ordentligt randomiserade: det är av förklarliga skäl ytterst svårt att styra alkoholintaget över tid för en större population. De studier som finns är oftast av typen observationsstudier, där man jämför två eller flera grupper vad avser flera faktorer, och försöker hitta att samband mellan dessa (t.ex. alkoholintag och hjärt-kärlsjukdom). Detta kan dock aldrig styrka kausalitet, alltså orsak och verkan3. För att exemplifiera detta ytterligare kan vi tänka oss en studie där vi vill jämföra nykterister (t.ex. personer utan alkoholintag den senaste månaden), personer med måttligt alkoholintag (vilken definition vi nu väljer på detta…) med de som har en riskkonsumtion. Till gruppen nykterister räknas en ganska bred grupp, från de med en ytterst hälsosam livstil under lång tid till nyktra alkoholister som lyckats avhålla sig under den senaste månaden eller med personer som av hälsoskäl tvingats upphöra med ett tidigare alkoholintag: alltså en heterogen grupp där vi blandar på hälsosamma individer med dem med mer eller mindre grava hälsoproblem. I den måttliga gruppen finns nu enbart de som lyckats hålla sin konsumtion på en måttlig nivå: troligtvis socialt välanpassade individer med ett fungerande socialt nätverk och arbetsliv3. Kan vi anta att deѕsa båda grupper, eller mer eller mindre alkoholister i den sista gruppen, i allt övrigt har en likvärdig livsstil med samma kost- och motionsvanor? Jag skulle säga att det vore ytterst förvånande om så var fallet. Utan studier på väl jämförbara grupper, med väl kontrollerad intag under lång tid, torde det vara omöjligt att visa på ett orsakssamband mellan måttlig alkoholkonsumtion och minskad hjärt-kärlsjukdom (det fall som oftast brukar tas upp i rapporterna). Och sådana studier är nog i praktiken omöjliga att genomföra: vem skulle vara villig att under decennier följa strikta regler för ett av dem inte valt alkoholintag, utan att någonsin fuska? Vi vet att det inte fungerar med koststudier, och vi har ingen anledning att anta att det skulle fungera bättre med alkohol.

Alkoholens unika ställning

Alkohol är de fakto en drog, en drog som har potential att påverka medvetandet (i olika utsträckning) och som kan ge skador både akut och långsiktigt2. Så långt är nog alla överens. Men där det blir knepigare är när man ställer sig frågorna “är det ok om man använder alkohol måttligt?” och “finns det några fördelar med ett (visst) alkoholintag?”. Då kommer känslorna in, alkohol är mycket tätt invävt i kulturen många samhällen. Tänk engelsk pubkultur, franska vinodlingar, tyskt öl, osv: för många är alkoholhaltiga drycker en del av det kulturella arvet, som är intimt förknippat med nationen/gruppen. Och många av de försök att förbjuda alkoholen som gjorts har inte fungerat eller varit så pass impopulära att de avskaffats eller inte gått igenom.

Och de flesta är nog överens om någon uppfann en ny syntetiskt drog som iofs gav ett behagligt rus, men även var förknippad med fosterskador, cancer och skador på olika inre organ så skulle myndigheterna med stor sannolikhet jämställa den med övriga narkotiska preparat (här och nu tänker jag inte gå in på den komplicerade – och känsliga – frågan om hur samhället bäst hanterar frågan om droger och förbud, kanske i framtiden).

Alkoholkonsumtionen: olika mönster och storlek

Alkoholkonsumtionen i Sverige ökar om man ser över ett lite längre perspektiv, men har varit tämligen konstant över de senaste tio åren. Den ökade användningen kan till stor del bero på ökad tillgänglighet1.

Samtidigt har det traditionellt funnits en skillnad i Europa i hur alkohol konsumeras. Grovt sett så kan man säga att i södra Europa konsumeras alkohol oftare, men i mindre mängd vid varje tillfälle, medan i norra Europa dricks alkohol i större utsträckning і vad som klassas som intensivkonsumtion: mer än 5–6 standardglas vid ett och samma tillfälle. Detta standardglas innehåller 12 gram alkohol, och motsvarar 15 cl bordsvin, 33c starköl eller 4 cl sprit1. Man talar även om riskkonsumtion, som definieras som 14 eller fler standardglas per vecka, eller mer än 5 vid ett och samma tillfälle (m.a.o. berusningsdrickande): all riskkonsumtion är skadlig.

Alkoholen är skadlig på många olika vis

Så vilka är då de huvudsakliga, och väl dokumenterade, skadorna av alkoholintag?

Cancer

Ja, alkohol kan ge dig cancer4. När alkoholen bryts ned i kroppen bildas acetaldehyd, och acetaldehyd är ett synnerligen otrevligt ämne, som bland annat med stor sannolikhet är cancerogent. Och man har visat att de som dricker alkohol i större utsträckning drabbas av vissa cancerformer. Dokumenterat är att risken för cancer is svalget, matstrupen, ändtarmen, levern, luftstrupen och kvinnors bröst4. Det finns även en hel del tecken på att risken ökar för cancer i bukspottkörteln och prostatan. Som alltid med dessa risker gäller att desto högre intag över längre period desto högre är risken. Men även måttlig konsumtion ökar risken.

Diabetes

Det finns studier som pekar på att det finns en viss skyddande effekt mot diabetes typ 2 av måttlig alkoholkonsumtion Däremot finns det bättre sätt att skydda sig mot diabetes typ 2, som medför odelade fördelar: bättre kost, mindre rökning och bättre motionsvanor Att i det läget föreslå ett alkoholintag, med de kända risker detta medför, som ett partiellt skydd mot diabetes är helt enkelt inte seriöst.

Hjärt-ḱärlsjukdomar

Det rapporters av och till i dagspressen, oftast med hänvisning till forskning, att måttlig alkoholkonsumtion har en skyddande effekt mot hjärt-kärlsjukdomar3. Dessa studier, som jag beskrev ovan, är oftast mycket dåliga och jämför inte bara äpplen och päron, utan äpplen och en blandad fruktkorg bestående av apelsiner, ananas och bananer, med ibland enstaka felplacerade potatisar. Därtill försvinner dessa samband när vi tittar på kulturer där majoriteten av befolkningen inte dricker alkohol (t.ex. mormoner i USA eller i flera muslimska länder. Troligtvis är det enda som studierna egentligen visar är att friska, socialt välanpassade individer med stabilt yrkesliv är friskare än de som inte faller in i den normen.

Ett annat problem är att människor dör av olika saker i olika faser av livet. I unga år dominerar olyckor, vid högre ålder dominerar sådant som cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Och eftersom vi vet att alkoholkonsumtion i unga år är förknippat med bland annat en högre trafikdödlighet. Det är alltså möjligt att färre alkoholkonsumenter dör av hjärt-kärlsjukdomar eftersom en större andel av dem redan i tidigare ålder avlidit i olyckor.

Man ser därtill minst tecken på ateroskleros hos icke-konsumenter, jämfört med andra jämförbara grupper. Och man har också visat att blodtrycket ökar med ökande alkoholintag: lägst har de utan alkoholintag.

Inte heller studier som jämfört patienter som av genetiska orsaker avstår från alkoholintag har visat på någon skyddande effekt av alkoholintag vad avser hjärt-kärlsjukdomar5.

Fosterskador

Det är tyvärr inte helt okänt att mödrar dricker alkohol under graviditeten, och detta kan leda till ett antal olyckliga konsekvenser6. Det kanske mest kända är fetalt alkoholsyndrom, men även andra problem som t.ex. kardiovaskulära och metabola sjukdomar förekommer. För att försäkra sig om det framtida barnets hälsa är det alltså av stor vikt att kvinnor som är gravida undviker alkohol.

Men de hälsobringande effekterna?

Det finns forskning som pekar på att det finns hälsofördelar med ett måttligt intag. Denna forskning är dock inte särdeles väl genomförd. De tär svårt att hitta matchande grupper att jämföra, och detta leder ofta till dåliga studier som egentligen inte visar någonting när man utvärderar dem kritiskt. Och även om dessa effekter faktiskt finns så är e tämligen små, och när det finns så många kända risker med alkoholförbrukning är det svårt att rekommendera medel med allvarliga kända biverkningar.

Socialt och för samhället

Det är på tok för vanligt med riskbruk av alkohol. Enligt vissa rapporter lever 20% av alla barn i ett hem där det förekommer ett riskalbelt intag av alkohol, och de barn so lever i ett hem där minst en förälder har allvarliga missbruksproblem riskerar inte bara att själva hamna i missbruk, men även att utsättas för våld och andra övergrepp, och har även en större risk för självmord jämfört med andra barn.

Ingen säker nivå

Mer och mer pekar forskningen på att det inte finns något säkert alkoholintag, och att man därmed inte kan säga att det ut rent hälsoperspektiv finns en nivå av alkoholintag som är att betrakta som säker och utan skaderisk3. Den är liten vid låg konsumtion7, men den finns där, och de flesta är idag överens om att vid bruk av alkohol riskerar en del av befolkningen att hamna i ett riskbruk, särskilt om intaget startas i unga år.

Sammanfattningsvis kan man därför bara komma till två slutsatser:

  • Det finns hälsoskäl till att undvika alkohol, och inget väl etablerat hälsoskäl till att använda den.
  • Av sociala skäl finns det heller inget som talar emot en alkoholpolitik avsedd att minimera både bruket och riskbruket av alkohol.

Så det mesta talar för att Sverige även i fortsättningen bör fortsätta att ha en alkoholpolitik som är inriktad mot att minska bruket, och att man inte kan rekommendera alkohol som hälsobringande.


Källor

  1. Andréasson, S. & Allebeck, P. Alkohol som medicin fungerar dåligt Riskerna överväger nyttan visar genomgång av kunskapsläget Läkartidningen, 2005, 102, 632-637  2 3

  2. Agardh, E.; Boman, U. & Allebeck, P. Alkohol, narkotika och tobaksrökning ger stor del av sjukdomsbördan Läkartidningen, 2012, 112  2

  3. Andréasson, S.; Chikritzhs, T.; Dangardt, F.; Holder, H.; Naimi, T. & Stockwell, T. Måttlig alkoholkonsumtion ger ingen positiv hälsoeffekt Läkardidningen, 2016, 113  2 3 4 5

  4. Bagnardi, V.; Rota, M.; Botteri, E.; Tramacere, I.; Islami, F.; Fedirko, V.; Scotti, L.; Jenab, M.; Turati, F.; Pasquali, E.; Pelucchi, C.; Galeone, C.; Bellocco, R.; Negri, E.; Corrao, G.; Boffetta, P. & La Vecchia, C. Alcohol consumption and site-specific cancer risk: a comprehensive dose-response meta-analysis British Journal Of Cancer, The Author(s), 2014, 112, 580  2

  5. Holmes, M. V. et al Association between alcohol and cardiovascular disease: Mendelian randomisation analysis based on individual participant data BMJ, BMJ Publishing Group Ltd, 2014, 349 

  6. Sarman, I. & Rangmar, J. Alkohol under graviditet kan riskera folkhälsan Läkartidningen, 2017, 114 

  7. GBD 2016 Alcohol Collaborators Alcohol use and burden for 195 countries and territories, 1990–2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016 The Lancet, Elsevier, 2018