Det publiceras ett antal studier som visar på samband mellan sjukdomar och faktorer flera generationer bakåt. Detta är möjligt, men man skall akta sig för att förklara alla statistiska artefakter som epigenetik.

Modern forskning har möjligheter som var oerhört svår att genomföra för bara några decennier sedan, och omöjliga för ett sekel sedan. Nu tänker jag inte på det som de flesta säkert tänker på, studier so kräver modern laboratorieutrustning för att studera DNA, rymdteleskop eller en gigantisk partikelaccelarator. Jag tänker på statistisk analys av register.

Nyheterna älskar dessa rapporter: fettma orsakas av farmors svält1, mormors rökvanor ger barn astma2 och farmors svält i barndommen ökar kvinnors risk att dö і hjärt-kärlsjukdom3. Detta är korta, märkliga saker som de kan berätta om på 20 sekunder på radio. Men är det på riktigt eller bara en statistisk artefakt? Finns det någon rimlig mekanism som kan förklara hur detta uppkommit?

För drygt ett sekel sedan befann sig USAs Census Bureau i ett problematiskt läge. Enligt reglerna skulle de genomföra en folkräkning en gång vart tionde år, men den ökande befolkningen innebar att det tog mer än tio år att sammanställa resultatet av en folkräkning. De räddades av en uppfinning: hålkortet. Plötsligt kunde stora mängder data sorteras maskinellt, och det som man fruktat skulle ta mer än tio år tog mindre än två år. Detta är, till större delen, bra, lika som moderna datorer har gett oss möjligheten att leta efter samband som hade varit oerhört svåra att finns med äldre teknik. Men denna typ av studier kan vara problematiska: det finns få studier som beskriver en plausibel mekanism, och i många fall har man på en eller flera punkter använt sig av en tveksam vetenskaplig metodik:

  1. Små grupper: Med en liten grupp ökar chansen att hitta en slumpmässig skillnad.
  2. Avsaknad av en klar hypotes vid försökets start: Man har helt enkelt gått på en statistisk upptäcktsfärd i ett datamaterial, och tagit det man hittat.
  3. Massiva kombinationsundersökningar: Om man testar alla upptänkliga samband ökar chansen att något av dem skall se signifikant ut rent statistiskt.
  4. HARK: Hypothesis After Results are Known, alltså att man hittar ett statistiskt samband och sedan formulerar en hypotes som det funna sambandet som av en slump besvarar.

Jag läste just en studie över rökning och astma. Forskarna hade studerat sambandet mellan släktingars vanor, socieoekonomiska status och hälsa med uppkomsten av astma hos barn. Man vet att moderns exponering för tobaksrök kan påverka fostret, men vad forskarna visade att mormors räkvanor ökade risken för att ett barn skulle utveckla astma. Mormors, men inte farmors rökning2. De presenterade inga mekanismer för detta, utan hänvisar till “epigenetiska förändringar”. Nu vet vi att denna typ av förändringar kan överföras, men även att den mycket av dessa epigenetiska förändringar försvinner när DNA replikeras mellan generationerna. Den aktuella studien tittar på ett anständigt antal barn (totalt 10329 st). Sedan fortsatte de att i registren leta efter samband mellan olika faktorer ett par generationer bakåt. Först delar de upp barnen efter typ av astma (i och för sig rimligt, även om uppdelning verkar delvis vara mer på när den upptäcktes än på någon medicinsk klassificering). Sedan kompenserade man för utbildningsnivå, ekonomi mormors BMI i samband med graviditeten, ålder på alla vid graviditeten, barnets kön och vilket län barnets föräldrar föddes i samt födelsevikt. Samt rökning.

Vad man fann var en del intressanta saker: 42% av mor- och farmödrarna rökte under graviditeten, men bara 16% av mödrarna: en klart positiv utveckling, kvar för analys (när man strukit de barn dä man inte ahde kompletta data) var 1072 barn där det fanns rökare bland mormödrar och mödrar. Där fann man en klar effekt för en av typerna astma. Men bara för mormors rökvanor och barnbarnets astma. I deras tabell framgår det att moderns rökning även den har en påverkan på astmafrekvensen. Och i båda fallen fanns det ett ganska stort 95% konfidensintervall. Jag misstänker att effekten kan existera, men att den lika gärna kan förklaras som en rent statistiskt artefakt.

Liknande studier har gjorts, och i många fall är deras slutsatser ännu mer tveksamma. Vad sägs om att farmors näringsbrist i tidiga år påverkar kvinnors risk för död i hjärt-kärlsjukdom3? Inte allmänt att näringsbrist ökar risken i två generationer, utan just specifikt farmors svält ökar risken för just kvinnor. Man skall bli lite skeptisk när man läser den typen av rapporter.

Letar man bland ett stort antal faktorer så hittar man ofta förr eller senare ett samband, i alla fall rent statistiskt. Det viktiga är att visa på att detta samband faktiskt uppstår genom en mekanism. Ibland står man inför situationer där man kan se ett samband, men inte kan förstå mekanismen bakom det: mina tankar dras omedelbart till insikten att sjukdomen kuru orsakas av förtäring av hjärnan av en smittat människas hjärna, men där det tog många år innan man upptäckte det nya smittämnet prioner, som liggger bakom t.ex. galna kosjukan. Det är alltså fullt möjligt att utgå från ett samband, för att sedan hitta en verklig mekanism, men man skall känna sig ganska trygg innan man drar ut alltför stora svängar baserat på vissa typer av samband


Källor

  1. Veenendaal, M.; Painter, R.; Rooij, S.; Bossuyt, P.; Post, J.; Gluckman, P.; Hanson, M. & Roseboom, T. Transgenerational effects of prenatal exposure to the 1944–45 Dutch famine BJOG: An International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 2013, 120, 548-554 

  2. Bråbäck, L.; Lodge, C. J.; Lowe, A. J.; Dharmage, S. C.; Olsson, D. & Forsberg, B Childhood asthma and smoking exposures before conception – A three-generational cohort study Pediatric Allergy and Immunology, 2018, 29, 361-368 http://doi.wiley.com/10.1111/pai.12883  2

  3. Bygren, L. O.; Tinghög, P.; Carstensen, J.; Edvinsson, Sö.; Kaati, G.; Pembrey, M. E. & Sjöström, M. Change in paternal grandmothers early food supply influenced cardiovascular mortality of the female grandchildren BMC genetics, BioMed Central, 2014, 15, 12 https://doi.org/10.1186/1471-2156-15-12  2