Orsaken till autismspektrumtillstånd har diskuterats länge, en ny svensk studie pekar på att det med stor sannolikhet är till stor del genetiska faktorer som ligger bakom.

Autismspektrumtillstånd är en grupp tillstånd som drabbar en för många förvånansvärt stor del av befolkningen, och karakteriseras av varierande grader av problem med sociala, kommunikativa och beteende-förmågor. Under de senaste decennierna har andelen barn som diagnoseras med någon av de olika varianterna av detta ökat, och detta beror troligtvis till större delen på ökad medvetenhet hos skola och hälsovård snarare än en faktiskt ökning i andelen av befolkningen. Däremot har man haft delade åsikter om orsaken, och till exempel moderns kost under graviditeten, moderns immunförsvar och genetiska faktorer har pekats ut som orsaken. Däremot har det delvis saknats starka data över vilka faktorer som är kopplade till störningarna. Nu har en stor svensk studie analyserat detta.

I studien tittade de på 776212 svenska barn födda under ett decennium, varav ca 22500 (2,9%) hade någon av de tre former av autismspektrumdiagnos som studiens författare koncentrerade sig på. De fann att mellan 76.4% och 84,8% av fallen förklarades av ärftliga faktorer1, beroende på vilken form man tittade på. Tidigare studier har pekat på att det finns en mindre effekt av att om modern lider av en autoimmun sjukdom ökar risken att hennes barn har tillståndet2, men den aktuella studien hade som målsättning att utvärdera i vilken grad faktorer hos modern och genetiska faktorer kunde förklara uppkomsten av autismspektrumtillstånd. De analyserade därför syskon, halvsyskon och kusiner till barn som fått en sådan diagnos. Genom statiskt analys kunde de fastställa att det till större delen var ärftliga, genetiska, faktorer som kunde förklara uppkomsten av en autismspektrumdiagnos hos en individ.

Autismspektrumtillstånd är alltså med allt större sannolikhet resultatet av en kombination av olika gener, och inget som i någon större grad orsakas av vare sig moderns kost eller andra miljöfaktorer (uppfostran, kost osv) under graviditeten eller den tidiga barndommen.


Källor

  1. Yip, B. H. K.; Bai, D.; Mahjani, B.; Klei, L.; Pawitan, Y.; Hultman, C. M.; Grice, D. E.; Roeder, K.; Buxbaum, J. D.; Devlin, B.; Reichenberg, A. & Sandin, S. Heritable Variation, With Little or No Maternal Effect, Accounts for Recurrence Risk to Autism Spectrum Disorder in Sweden Biological Psychiatry, Biological Psychiatry, Elsevier, 2018, 83, 589-597. https://doi.org/10.1016/j.biopsych.2017.09.007

  2. Lyall, K.; Ashwood, P.; Van de Water, J. & Hertz-Picciotto, I. Maternal Immune-Mediated Conditions, Autism Spectrum Disorders, and Developmental Delay Journal of Autism and Developmental Disorders, 2014, 44, 1546-1555 https://doi.org/10.1007/s10803-013-2017-2