Hur gör du när du pluggar? Har du en strategi för dina studier? Om svaret på den andra frågan är nej så kan du definitivt nå bättre resultat, men även den bästa strategin kan bli bättre. Det finns några olika system som brukar rekommenderas, det här är det som jag dels hade mycket nytta av när jag själv var student, och dels sett ge bra resultat hos mina elever.

Strategiskt pluggande.

Jag brukar dela upp mina studier i tre-fyra delar, där den sista kommer in veckan före ett prov.

  1. Före lektionen.
  2. Under lektionen
  3. Samma dygn
  4. Innan provet

Före lektionen: skumma igenom texten och få en överblick

När du läser i förväg hänger du med bättre på genomgångarna och förstår bättre

Det här steget är det som kanske alltid inte känns helt nödvändigt, men som faktiskt ger en stor utdelning. Grunden är: Läs i förväg. Det är inte det viktigaste att läsa noggrant den här gången, utan att bara ha läst ger utdelning. Hinner du läsa ordentligt är det bra, men bara att ha sett texten är det viktigaste

Tanken är att du genom att ha läst får en känsla för vad som kommer att tas upp, och en föraning om vad som du behöver lyssna noggrannare på när lektionen/föreläsningen kommer, eller kanske frågor som du vill ha svar på.

Under lektionen: var närvarande och anteckna smart

Det här är både det som tar minst tid i anspråk, och dels ger mest utdelning (läs här om olika sätt att anteckna). Du är ju ändå på lektionen, och om du utnyttjar den tiden maximalt gör det en stor skillnad och du sparar tid i det långa loppet.

Vad du skall göra på lektionen är två saker:

  • Anteckna
  • Fråga om du inte förstår

Två enkla saker, som tillsammans ger resultat. När du antecknar händer flera olika saker:

  1. du lyssnar mer uppmärksamt
  2. du måste tänka på materialet för att kunna sammanfatta i en anteckning
  3. din hjärna aktiveras av det fysiska skrivandet </ol>

Anteckna

Anteckningar hamnar både på pappret och i ditt minne, även om du aldrig tittar på dem igen

Alla dessa gör att du minns bättre, även om du inte någonsin tittar på dina anteckningar igen (artikel, artikel, svensk artikel, ännu en svensk artikel). Försök har visat att det ger mer om du skriver för hand än på dator.

Fråga

Om du inte förstår eller hänger med på lektionen är det extremt viktigt att du frågar så fort som möjligt. Antingen direkt, eller i anslutning till lektionen. Skälet är enkelt: om du inte förstår måste du fixa så att du förstår. Och det enklaste och snabbaste sättet att uppnå det är att fråga. Se till att när du går ifrån lektionen då har du koll. Lita inte på att ”det fixar sig, jag googlar det senare”, eller något liknande, utan se till att få allt klart då och där. Både du, dina klasskamrater och din lärare kommer att uppskatta det. Du lär dig bättre, dina klasskamrater får en bättre insikt i ämnet, och din lärare ser vad som är oklart och kan koncentrera sig på det.

Efter lektionen, samma dygn: säkra dina anteckningar och förstärk minnet

Först en sammanfattning av hur ditt minne fungerar: du har i grunden tre typer av minne: ögonblicksminnet, korttidsminnet och långtidsminnet. Det första är det som räcker några minuter eller till och med bara några sekunder, och som du använder när du t.ex. kommer ihåg ett telefonnummer, ett sidnummer i en bok eller hur stort ett protein kan bli. Det andra räcker i drygt ett dygn, och det sista räcker i många månader, eller till och med livet ut. Detta kan du utnyttja i dina studier.

Läs och komplettera dina anteckningar inom 24h för att minnas bättre.

Genom att gå igenom dina anteckningar inom 24 h från lektionstillfället har du möjlighet att komplettera och förtydliga dina anteckningar. Detta kan vara allt från att läsa igenom dem och göra lite förtydliganden till att skriva rent dem. Hitta en nivå som passar dig.

Innan provet: förbered dig på det som komma skall

När du studerar inför ett prov, börja i tid, läs texten (bok, kompendier, anteckningar, osv) i god tid, och satsa den här gången på att du skall förstå allt. Läs varje stycke, pausa och ställ dig själv frågan ”vad står det i det här stycket?”. Börja en vecka innan provet, dela upp alla texterna i ca 5 lika stora delar och läs en per dag (de sista dagarna lägger du fokus på frågor: bokens frågor, instuderingsfrågor och exempelfrågor du fått från läraren, frågor du är ganska säker på kommer på provet, osv.

Genom att dela upp det i lagom portioner orkar du läsa mer, och läsa det noggrannare.

Frågekort

Det här är kort (typ små registerkort) där du skriver en fråga på den ena sidan och svaret på den andra:

I vilken stad skedde Stockholms blodbad? Stockholm

eller

Enheten för kraft Newton (N)

eller

Formeln för arbete arbete = (kraft) · (sträcka)

eller

Vilka är de fyra grupperna av biomolekyler? Kolhydrater
Proteiner
Fetter/Lipider
Nukelinsyror

Skriv korten vartefter ni går igenom nya saker. Arbeta sedan med dina kort, läs frågan och försök att komma ihåg svaret. Om du kunde svaret och kände dig säker lägg kortet längst ned i högen. Om du var lite osäker lägg dem ungefär i mitten. Om du inte kunde: lägg det ganska nära toppen. Gå sedan till nästa kort. Jobba med dem lite då och då, tills du känner dig säker på alla kortens innehåll. Ta fram dem igen efter några dager till en vecka och gå igenom den igen.

Frågekort är en genväg till att plugga in fakta.

Det finns appar och program som du kan använda för detta. på android, ipad/iphone och för datorer. Men faktum är att korten ofta är smidigare än de flesta program, men testa gärna t.ex. Anki eller något av de andra programmen.

Anteckna smartare

Hur smart måste man vara när man antecknar? Mina tips när det gäller anteckningar är

  • Skriv med mycket luft. Om du har tomrum på papperet kan du lätt fylla i och komplettera dina anteckningar när du tittar igenom dem.
  • Sammanfatta det viktigaste. Få elever är snabba nog att skriva ned allt läraren säger, och det är kanske inte ens något att eftersträva. Om du tänker på vad läraren säger och skriver på tavlan kommer du att minnas det bättre än om du bara frenetiskt skriver ned det.
  • Skriv bara på ena sidan av pappret. Det är lätt att tycka att det är slöseri att bara använda ena sidan av pappret, men det är faktiskt en smart ide. Om du är högerhänt är det lättare att skriva på bara den högra sidan i ett uppslaget block, och då har du den vänstra kvar för kompletteringar, bilder som förklarar, osv.
  • Jag föredrar att skriva på lösa blad i en pärm. Då är det lätt att sätta in utdelade papper på rätt plats och på så sätt hålla ordning på dem. Antingen har du en pärm per ämne (en smal halvryggspärm räcker gott) eller en med ett bra register för flera ämnen.
  • Anväd PostIt-lappar som bokmärken. Sätt små postit-lappar som bokmärken för att snabbt hitta viktiga delar i dina anteckningar, eller ett register inom ämnet, kanske en flik för varje område?
  • Skriv datum överst på alla sidor, och sätt sidnummer (antingen för dagen, avsnittet eller för hela ämnet). Då är det lättare att se var ett löst blad hör hemma.
  • Skriv för hand. När du skriver för hand kan du också skriva ”icke-linjärt”, och det hjälper din hjärna. Med icke-linjärt menar jag att du lätt kan koppla samman olika delar av texten med en pil, blanda bilder och text snabbt och smidigt, och liknande. </ul>

Ha en Att Göra-lista

Skriv en Att Göra-lista, antingen på papper eller elektroniskt (om du inte vill ha det på papper finns det en massa olika appar och program för ändamålet, de flesta gratis, jag gillar todo.txt för att det är enkelt, men en enkel wordfil räcker gott). Genom att skriva ned det du har att göra får du en överblick över vad du har att göra, och kan lättare göra en rationell prioritering.

Sammanfattning

Om du följer råden ovan är chansen rätt stor att du kommer att lägga mindre tid på att få bättre resultat i skolan. Vilket ger dig mer tid över till annat (eller till att förbättra dina resultat ännu mer).