Jag skrev för några veckor sedan om plagiering, och då inställer sig frågan efter ett tag “hur hittar man information på Internet?” Det finns i princip fyra grundstrategier:

Jag tänkte skriva lite om alla dessa metoder.

Vanlig google (etc) sökning

Dat här är det som alla nog är vanast vid. Det är en utmärkt metod om man vill veta när Elgiganten öppnar på en söndag eller när den tredje Hobbit-filmen har premiär. Att däremot hitta all information om hur elever från Jämtland klarar sig på högskolan eller när man skall skriva en uppsats om svarta hål med den metoden blir svårare. Visst, man kan skriva in en fråga rakt av i sökfältet och få en hel drös med svar, men då måste man ställa sig tre frågor:

  • Hur många av de träffarna du fick är relevanta (med andra ord ger dig den informationen du vill ha?
  • Hittar den allt?
  • Vad visar google inte dig?

Den sista frågan är faktiskt viktig att ställa sig. Google håller reda på din sökhistorik, varifrån du söker, till och med vilken vebbläsare och operativsystem du använder. Och försöker matcha de svaren den ger mot vad de tror att du vill se. Testa med en kompis någon gång: sök på precis samma sak från olika datorer och mobiltelefoner Hur många av de första 10 träffarna var samma?

De första två frågorna är också viktigt, om du vill skriva en bra uppsats måste du hitta all information du borde ha, och då är det bra om du bara hittar det du vill hitta, och hittar “allt” det du borde hitta. En vanlig sökning ger ofta träffar på bloggar, Flashback, etc: platser där vem som helst kan skriva vad som helst, och ofta gör det. Det faktumet att jag kan skriva en webbsida om hjärnkirurgi eller genus i medeltida berättelser om riddarna kring runda bordet innebär inte att jag vet något om det, eller ens att jag inte har totalt fel i det jag skriver. Eller mer lömskt: tror att jag vet, men har missförstått lite här och där. Eller så har jag satt på mig foliehatten och skriver om hur CIA får flygplanen att släppa ut ämnen bl.a. som ett led i biologisk krigföring.

Söka smart på google och andra sökmotorer

Låt oss säga att du skall skriva om konstgjorda organ vid transplantering. Då kan du använda dig av något som heter boleananska söktermer. Det är sökningens motsvarighet till matematikens fyra räknesätt.

AND Använder du för att söka alla sidor där båda två av två ord finns med. Ofta tar sökmotorerna det för givet, men inte alltid. Exempel “Svart AND hål”

OR Använder du för att visa på alternativ, till exempel om du vill hitta allt som handlar om antingen löpning eller maraton. Exemplet blir då “löpning OR maraton”.

NOT Använder du när du inte vill se resultat med ett visst ord. Exempel är om du vill se allt om båtar men inte om segelbåtar: “båtar NOT segel”.

Ordstammar Om det kanske finns flera böjningsformer av ett ord eller flera ändelser kan det vara bra att skriva in bara stammen av ordet, och avsluta med en stjärna: “båt*” hittat båt, båtar, båtarna, båten, och så vidare.

Citattecken använder du för att visa att det är just de orden tillsammans du letar efter. Du kan till exempel leta efter “svarta hål” för att slippa hitta en massa sidor där de två orden finns med, men inte tillsammans.

Parenteser kan också gruppera saker. Bra när man börjar bli finurlig.

Ett “megaexempel” vore om vi skulle söka efter svarta hål och skriva in

“svart* hål” AND vintergatan AND (mitten OR centrum) NOT radio

Allmänt sett är det också värt att åtminstone försöka leta lite på engelska också. Det finns normalt mycket mer information på engelska än på svenska.

Google Scholar

Med Google Scholar kan du söka bland vetenskapliga artiklar och böcker, och slippa bloggar och webforum

Google har sedan ett antal år sedan en speciell version av sin sökmotor som bara söker bland vetenskapliga artiklar. Bra om man vill hitta mer djuplodande texter, och slippa bloggar, privata webbsidor och dagstidningarna (osv). Gå till Google Scholar
. Där hittat du en helt annan uppsättning svar. Jämför om du söker på scholar om blodpropp med om du söker efter samma ord i vanliga google.

Google Scholar har dock fått en del kritik. Dess kritiker påpekar att Googls mål att få med allt leder till att de inkluderar källor som inte anses publicera riktigt forskning, utan pseudo-forskning och forskning som helt enkelt inte håller måttet. Använd därför Google Scholar med förnuft, och tänk själv på hur tillförlitlig du anser källan vara.

Vetenskapliga sökdatabaser

Genom att söka i de vetenskapliga databaserna hittar du bara forskning, och har mer möjligheter att precisera din sökning för att hitta exakt det du vill veta.

Om du skall söka efter vetenskapliga texter om ett ämne finns det speciella vetenskapliga sökdatabaser. Många av dem kan man komma åt utan några större problem (t.ex. PubMed som söker i medicinsk och biologiska källor, eller Eric som inriktar sig på forskningen om utbildning), medan andra kan vara svårare att komma åt. I det senare fallet finns det ett knep: åk till ett universitetsbibliotek (t.ex. MiUN i Östersund) och sök därifrån. Dessa betalar för att få tillgång till sådana sökdatabaser, och det är också lättare att komma åt de faktiska texterna om man kommer från en högskola. Det här alternativet är nog lite överdrivet för en rapport i åk 9, men kan vara värt det när det kommer till ditt gymnasiearbete. Om du hittar något du verkligen vill läsa, men inte kommer åt det: prata med din skolbibliotekarie, hen kan hjälpa dig.

Sammanfattning

Det finns fler sätt att söka efter information än en enkel Google-sökning, och det är värt att lägga lite tid på att fundera på hur du söker, och på om du kan söka smartare.