I Berlin diagnostiserades år 1995 en man i Berlin med HIV. I elva år behandlades han med antivirala läkemedel (bromsmedicin), som höll viruset under kontroll. År 2006 kom upptäcktes det att han hade fått akut myeloisk leukemi, en sjukdom som innebär att en grupp celler i kroppens immunförsvar börjar producera vita blodkroppar ohämmat.

Behandlingen för leukemi är benmärgstransplantation, med andra ord dödas patientens egen — sjuka — benmärg med hjälp av strålbehandling och/eller cellgifter, varefter frisk benmärg opererades in. Idag är han både fri från sin cancer och har botats från HIV.

Det verkar som om ett beslut läkarna fattade samband med benmärgstransplantationen är nyckeln till hans tillfrisknande: de valde benmärg från en donator som tillhör de 1–2% i Europa som bär på delta32-mutationen i sin CCR5-gen. CCR5 är en gen som kodar för ett protein som sitter på utsidan av vita blodkroppar, och det är via det som HIV-viruset fäster på cellens yta och infekterar den. De som bär på delta32-mutationen tillverkar ett skadat protein, och då kan inte viruset ta sig in i cellen.

Men fram till nyligen var forskarna inte helt säkra på vad som låg bakom den s.k. kallade Berlin-patientens tillfrisknande. Det finns nämligen flera möjligheter:

  1. Strålbehandlingen bör ha dödat de flesta av de infekterade cellerna i hans kropp.
    • I samband med transplantationen kan han ha drabbats av transplantat-mot-värdsjukdom, när de inplanterade cellerna reagerar på värdorganismen som om det vore något främmande. Detta medför ett hyperaktivt immunförsvar, och som en biverkning av biverkningen kan de HIV-smittade cellerna och viruspartiklarna själva ha slagits ut av immunförsvaret.
      • Det tredje är att det var det faktumet att han fick benmärg från en donator som bar på delta32-mutationen. </ol> Nyss publicerade en forskargrupp en studie där de infekterat apor med en hybrid av HIV och SIV (apornas motsvarighet till HIV) kallad SHIV. Aporna fick sedan antivirala läkemedel, och tre av de sex aporna strålbehandlades sedan varefter frisk benmärg transplanterades in (som tagits från samma apa tidigare, innan de blev infekterade). Alla aporna (utom den som fick njursvikt och avlivades) fick tillbaks sin HIV-infektion när de inte längre fick bromsmedicin. Detta uteslöt att det var strålbehandlingen som låg bakom Berlinpatientens tillfrisknande. Men vilken av de kvarvarande två alternativen ligger bakom?

        Svaret på den frågan kan ligga i två andra HIV/leukemi patienters behandling. Dessa (kallade Bostonpatienterna) fick samma behandling som mannen från Berlin. Med ett undantag: donatorerna i de fallen bar inte på delta32-mutationen. Och när de patienterna slutade ta sin bromsmedicin kom viruset snart tillbaka.

        Det verkar alltså som om forskarna hittat virusets svaghet, och är därmed närmare möjligheten att äntligen finna en väg att verkligen bota HIV i mer än en av världens 35,5 miljoner HIV patienter.