Läser man biologi, kemi och fysik för att lära sig hur många neutroner en 125I atom har, formeln på svavelsyra eller hur elektrontransportkedjan i en mitokondrie fungerar? Eller läser man det för att uppnå något annat?

Ett vanligt argument är att om man inte förstår grundläggande naturvetenskap kan man inte fatta ett genomtänkt beslut nästa gång en fråga som GMO, kärnkraft, abort, klimatförändringar eller miljögifter kommer upp i en valdebatt. Problemet med det argumentet är att om det räcker med 50 poäng naturvetenskap A för att klara det, varför skall man lyssna på en forskare (som läst det på heltid i _minst_7 år)?

Givetvis är det mer komplicerat än så. Vad NO-undervsningen i grundskolan ger — och gymnasiet fördjupar (vare sig man läser 100 poäng NK1b eller flera hundra poäng biologi, kemi och fysik) är en grund för att förstå den naturvetenskapliga världsbilden och de argument som grundar sig i den, både falska och riktiga.

  • Om försvarsadvokater, åklagare, dommare och nämndemän i våra domstolar tror att DNA-bevis fungerar som på TV blir oskyldiga dömda (och skyldiga frikända, men det är ett mindre problem i en rättsstat).
    • Om föräldrar inte förstår vad ett vaccin är och inte är och vad olika sjukdommar kan leda till får vi epidemier av barnsjukdommar, barnsjukdomar som ibland leder till permanenta skador, i en del fall hjärnskador.
      • Man lär sig förstå vad vetenskap är och inte är. Ingen biolog tror på Darwins teori om evolution, utan de vet att det är den bästa förklaringen vi har till alla fakta som flera hundra års vetenskapliga undersökningar har samlat ihop.
        • Man lär sig att förstå hur en forskare arbetar, med försök som ger resultat, som sedan antingen stödjer eller förkastar en hypotes.
          • Man förstår mer om sådant som hur ens egen kropp fungerar (t.ex. vad som händer med maten i matsmältningsssystemet), hur berg upptår, varför vi inte har kängrur i Sverige, hur det blir rent med diskmedel eller varför svenska älgar är mindre än de kanadensiska. </ul>