Läser man biologi, kemi och fysik för att lära sig hur många neutroner en 125I atom har, formeln på svavelsyra eller hur elektrontransportkedjan i en mitokondrie fungerar? Eller läser man det för att uppnå något annat?

Ett vanligt argument är att om man inte förstår grundläggande naturvetenskap kan man inte fatta ett genomtänkt beslut nästa gång en fråga som GMO, kärnkraft, abort, klimatförändringar eller miljögifter kommer upp i en valdebatt. Problemet med det argumentet är att om det räcker med 50 poäng naturvetenskap A för att klara det, varför skall man lyssna på en forskare (som läst det på heltid i _minst_7 år)?

Givetvis är det mer komplicerat än så. Vad NO-undervisningen i grundskolan ger — och gymnasiet fördjupar, vare sig man läser 100 poäng NK1b eller flera hundra poäng biologi, kemi och fysik — är en grund för att förstå den naturvetenskapliga världsbilden och de argument som grundar sig i den, både falska och riktiga.

  • Om försvarsadvokater, åklagare, nämndemän och domare tror att DNA-bevis fungerar som på TV blir oskyldiga dömda (och skyldiga frikända, men det är ett mindre problem).
    • Om föräldrar inte förstår vad ett vaccin är och inte är, och vad olika sukdommar kan leda till får vi kanske epedemier av barnsjukdommar som ibland leder till hjärnskador.
      • Om folk inte förstår när antibiotika hjälper och när det inte hjälper får vi lätt en överanvändning av antibiotika, och mer antibiotikaresistenta bakterier som följd. </ul>