Mendel

Mendel upptäckte genom sina studier av ärtplantor att

  • Generna fanns i par
    • Man ärvde en i varje par från vardera föräldern
      • Att det fanns dominanta och recessiva anlag
        • Vi gör skillnad på gener och egenskaper, på genotyp och fenotyp. </ul>

          Korsningsrutor

          En korsningsruta är att sätt att räkna ut vad som blir resultatet av ett korsningsförsök. I det enklast möjliga fallet har vi bara ett anlag.

          korsningsruta

          (Källa)

          Givetvis kan de bli mer komplicerade, t.ex. om man har mer än ett anlag man vill studera samtidigt:

          RA Ra rA ra
          RA RRAA RRAa RrAA RrAa
          Ra RRAa RRaa RrAa Rraa
          rA RrAA RrAa rrAA rrAa
          ra RrAa Rraa rrAa rraa

          Klyvningatal

          Baserat på en korsning så kan man se olika kyvningstal, det är helt enkelt proportionerna mellan de olika fenotyperna. I det första exemplet fick vi 1:1, i det andra 9:3:3:1.

          Kodominans och ofullständig dominans

          Det är lätt att blanda ihop dessa två, men kommer man ihåg följande blir det lättare:

          • Kodominans är när båda får genomslag
            • intermediär dominans är när det recessiva blir ”utspätt” av der recessiva </ul>

              Kodominans

              Kodominans är när båda genotyperna får fullt genomslag i fenotypen. Ett bra exempel är blodgrupp:

              Blodgrupp Genotyp
              A IAIA eller IAi
              B IBIB eller IBi
              AB IAIB
              A ii

              Sammanfattat: om man har en A-gen får man A, om man har en B-gen får man B, om man har en av varje får man AB. Endast om man har varken A eller B får man 0.

              Ofullständig dominans

              ofullständig dominans

              (Källa)

              Här ser vi att om vi korsar en röd och en vit blomma får vi pllötsligt inte antingen röd eller vit (om den ena färgen varit dominant över den andra), utan en rosa blomma. Vad som hänt är alltså ofullständig dominans, där den röda färgen blivit ”utspädd” av den vita.

              I nästa generation ser vi något intressant: vi får röda, vita och rosa blommor (klyvningstal 1:2:1).

              Ett annat exempel på ofullständig dominans lär vara lockigt eller rakt hår: de som är heterozygota har vågigt hår, de homozygota har antingen lockigt eller rakt hår (men det är troligtvis så att det är mer än en gen som avgör om man har rakt, vågigt eller lockigt hår).