I Sverige producerar vi ungefär 463 kg sopor per person och år. Vad händer med de soporna?

En hel del av soporna återvinns, t.ex. 72% av all metall tas till vara och återvinns. Det finns däremot sopor som vi är sämre på, kanke främst plast (bara drygt 30% återvanns 2009). Skälet till att metall återvinns så mycket är att att det är relativt lätt att sortera ut ur blandade sopor. Plast har problemet att plast kan vara så många olika ämnen, och vart och ett av dem behöver återvinnas separat, och därför hamnar mycket av plasten i deponi eller möjigen förbränning). På Sopor.nu kan du lösa mer om hur vi återvinner olika typer av avfall.

Hur vi hanterar dem fördelas enligt följande (2010):

13% biologisk behandling
36% materialåtervinning
49% förbränning med energiutvinning
1% deponering
1% farligt avfall med specialbehandling.

(Källa)

Jämför man olika länder i EU så ser man att vi är ganska duktiga på att återvinna vår avfall:

Sopor innom EU 2009

(Källa)

Alla är överens om att deponi är det sämsta alternativet (och även det dyraste).

Återvinning eller förbränning

Vilket är bäst? Det är omöjligt att ge ett svar på den frågan, men man kan nog dela in avfallet i tre kategorier:

  1. Avfall som kan återvinnas men inte förbrännas (t.ex. glas, järn)
    • Avfall som kan antingen förbrännas eller återvinnas (t.ex. plast, matavfall, papper)
      • Avfall som kan förbrännas men inte återvinnas (t.ex. vissa miljögifter) </ol> När man skall välja så beror det nog på vad man har mest behov av; energi eller råmaterial. Men om ”energiåtervinningen” ökar kommer också mängden sopor som kan återvinnas att minska. Om det blir miljöskador när en vara produceras så är det viktigt att ta hänsyn till det när man väljer förbränning eller återvinning. Troligtvis är det så att i de allra flesta fallen är det bättre att återvinna än att förbränna, utom möjligtvis om man ersätter fossila bränslen med avfall, eller om återvinningen belastar miljön mer än nyproduktion.

        Länkar