Etikettarkiv: hållbart samhälle

Biobränslen: är de miljövänliga?

Vad skall man hälla i tanken? E85? Biodisel? Ren etanol? En viktig fråga är ”hur har etanolen framställts?”. Om man gör av med 1,1 l bensin för att framställa etanol som kan ersätta 1 l bensin har man inte gjort miljön en tjänst. Sanningen är att det är ganska svårt att räkna ut svaret. För några år sedan gjordes det dock några seriösa försök, och den rapporten dömer ut vissa biobränslen ganska ordentligt: de har i de värsta fallen fem gånger så stor miljöpåverkan som bensin.

Miljöpåverkan av olika biobränslen
Miljöpåverkan av olika biobränslen.
Bildkälla: http://www.sciencemag.org/content/319/5859/43.summary.
Klicka på bilden för att få fram en förstoring.

Bra alternativ tycks vara biogas (med gödsel eller rötslam som råmaterial), att återvinna olja till diesel och att tillverka etanol från cellulosa (gräs, trä). Att odla majs, råg, potatis, palmolja, sockerbetor eller sockerrör verkar däremot vara en försämring ur miljösynpunkt.

Läs mer om detta här och här.

Algblomning, in extremis

För 444 miljoner år sedan skedde jordens första massutdöende: 86% av alla djurarter försvann. Men vad hände? Nu vet forskarna lite bättre vad som hände. Baserat på nya rön om det ordoviciska massutdöendet så inträffade massiva vulkanutbrott, havsytan sjönk 100 m och därmed kom otroliga mängder fosfor ut i haven. Detta ledde till en massiv algblommning, som i sin tur ledde till en extrem syrebrist i haven (tänk på att nästan allt liv fortfarande vid den här tidpunkten levde i haven), och därmed utrotade en stor mängd levande organismer.

Hur vet man? Svavelavlagringar visar att svavelälskade mikrober, som endast trivs vid låga syrehalter, blomstrade.

Nu är inte risken särskilt stor för en liknande katastrof idag, dåtidens växthuseffekt var långt kraftigare än dagens (drygt 4000 ppm), och vi har nu levande organismer som är väletablerade i fler miljöer. Men det ger en bild av hur extrema förändringar kan ge extrema effekter, och är en vikigt pusselbit i vår förståelse för livets utveckling.

Hur långt kan en isbjörn simma?

Svaret tycks vara åtminstone 35 mil. Genom att följa isbjörnar som var märkta med kragar med GPS och sändare. Ungefär en tredjedel av björnarna simmade ca 5 mil eller längre, och 50 av dem simmade minst 15 mil.

Detta är av intresse för att bevara isbjörnen: i och med den globala uppvärmningen får de allt svårare att hitta isflak att vila på under sina färder. Nu har vi en bättre bild av hur långt de kan simma, och kan därmed lite bättre förstå hur och om de kan klara en minskning av isen. Nyligen har det visats att isbjörnarna kanske existerat i 600 000 år, vilket innebär att de genomlevt både flera istider och flera varmare perioder. Kanske finns det hopp för isbjörnens framtid?

Hur stor blir effekten av minskad biologisk mångfald?

Just nu pågår en av de största minskningarna i biologisk mångfald på länge. Men hur stor blir skillnaden i produktivitet när den biologiska mångfalden minskar? Nyligen har forskare studerat vad som händer när ett ekosystem förlorar en stor andel av arterna.

Om man förlorar 21-40 % av arterna minskar produktion med 5-10 % (ungeför lika mycket som den globala uppvärmningen och den ökade UV-strålningen orsakar). Om man förlorade 41-60 % blir efferna lika stora som de av försurning, övergödning och ökade ozon- och CO2-halter.

Så, det gör ganska stor skillnad om vi förlorar en massa arter, en skillnad som nog i slutänden kostor oss pengar.

Länk till forskarnas artikel.

Har vi skog i Sverige?

Frågan är faktiskt inte så dum som det låter. Vi har ganska så många träd i Sverige, men hur mycket skog har vi? Nej, inte planterad skog, med alla träd i mer eller mindre raka rader, alla lika gamla. Riktig skog, som den John Bauer placerade Tuvstarr i:

Tuvstarr

Svaret är: inte särskilt mycket, knappt någon. I DN har Maciej Zaremba startat en serie artiklar om den genomgripande förändringen som de svenska skogen håller på att gå igenom. Här hittar du del 1, del 2, del 3, del 4 och en femte och sista delen.

Tänk på vad du lärt dig om ekologi: den nya ”skogen” är artfattig, glesare och har en begränsad livslängd (ca 70 år till nästa kalhygge). I denna nyskog trivs inte fåglarna lika väl som i den gamla urskogen, med täta snår som gav skydd mot rovfågel. Utan gammal död ved trivs inte många mossor, lavar och insekter (och nej, alla insekter är inte av ondo ens för produktionsskogen, med ett mer blandat bestånd av insekter får man inte stora explosioner av enstaka arter, som t.ex. granbarksborren. Och med flera sorts träd i skogen så drabbas inte alla träden av en och samma parasit. Och den tätare naturskogen klarar stormen bätte än den glesare produktionsskogen. Utan gammla träd med hål i hittat inte ugglor och många andra fåglar boplats.

Vad som sker nu, med omvandlingen från skog till nyskog, är inget vi kan åtgärda enkelt och snabbt. Det tar hundratals år för för en skog att bli en riktig naturskog. Och snart är den sista storskogen borta, och allt vi har är granåkrar. Var det det vi vill ha?

20120507: lade till en länk till del 3 i artikelserien.
20120509: lade till en länk till del 4. Ett tillägg av Maciej Zaremba.

En debattartikel om klimatpåverkan av kalhyggen (sammanfattning: ett kalhygge släpper ut stora mängder koldioxid under flera år).

Hur påverkar din laxkotlett miljön?

Vad händer med ekosystemen långt bort när människan ”skördar” t.ex. lax? En grupp forskare studerade effekterna på grizzlybjörnar av laxfiske. Nu lever inte våra björnar i någon större utsträckning på lax (det är om inte annat ont om lax i våra utyggda älvar), men undersökningen illustrerar ett problem som säkert i andra former förekommer också här.

Grizzly med en lax
(Källa)
Fortsätt läsa Hur påverkar din laxkotlett miljön?

Interaktiv mindmap om jorden (länk)

Planeten är en interaktiv mindmap om vår planet. Ganska översiktlig, men ett bra verktyg för att ”utforska” hur vårt hem fungerar och hur vi påverkar det. Man skulle kunna säga att den ger en överblick över i princip hela NkA, och miljö och ekologi-avsnitten i Nk1b och BiA/Bi1.

Det hela är skapat med ett verktyg som heter Infact, som är helt fritt för alla att ladda ned och använda. Du kan till och med testa själv. Kanske något för din nästa redovisning?

Håller bin på att dö ut? Och varför är det viktigt?

De senaste åren har biodlare märkt att många bisamhällen dör, men den stora frågan är varför. Delvis är de p.g.a. ett kvalster (varroa), men det är inte hela förklaringen, även bisamhällen utan kvalster dör i allt större utsträckning.

Bi
(Källa)

En orsak som har pekats ut är en typ av bekämpningsmedel, neonikotinoider, som liknar niktotin (insekter har mycket fler receptorer för nikotin är varmblodiga djur, vilket är anledningen till att giftet påverkar dem mer än däggdjur). Denna typ av insektsgift är ett av de mest använda i världen (det såldes för för över 1,5 miljarder dollar 2006): i Sverige används ca 12 ton årligen. Nyligen kom det mer forskning i denna ganska infekterade fråga. En forskargrupp anser dig ha visat att det finns ett samband, bolaget som tillverkar giftet säger att det hela är nonsens. Svaret är väl att ingen vet säkert ännu, men att detta är en fråga att hålla ögonen på. I Sverige har Kemikaieinspektionen varit restriktiv med att tillåta ämnet, just av försiktighetskäl.

Vad gör det då för skillnad om vi får färre bin? Faktum är att bristen på honung är det minsta problemet, utan det är det faktumet att bin är viktiga för pollineringen. Jordbrukverket beräknade år 2009 att värdet av binas och humlornas pollinering var mellan 189 och 325 miljoner kronor, bara i Sverige.

Artrikt och instabilt, artfattigt och stabilt?

I din lärobok står det att ekosystem med många arter (artrika) är mer stabila än de med få arter. Nu har det kommit en svensk studie som tyder på att det kanske inte alltid stämmer. Studien är gjord på så sätt att man skapade modeller för olika ekosystem, och såg hur de påverkades av förändringar.

Vad de såg var att i ett artrikt ekosystem, som ett korallrev eller tropisk regnskog finns det ett stort antal arter, men ganska få individer av varje art. Om man därtill lägger att många primärkonsumenter är specialister, och att även sekundärkonsumenterna ofta är det, så förstår man bakgrunden. När en klimatförändring (eller något annat som ändrar betingelserna) inträffar så riskerar ett antal producenter, m.a.o. gröna växter, att dö ut (få individer av varje art), och de växtätare som är knutna till dessa drabbas då hårt. Och när en eller flera växtätare försvinner drabbas även de rovdjur som lever av dessa. I ett ekosystem med få arter är alla mer eller mindre generalister, och klarar sig då bättre när det inträffar en förändring.
Fortsätt läsa Artrikt och instabilt, artfattigt och stabilt?