Hur stor blir effekten av minskad biologisk mångfald?

Just nu pågår en av de största minskningarna i biologisk mångfald på länge. Men hur stor blir skillnaden i produktivitet när den biologiska mångfalden minskar? Nyligen har forskare studerat vad som händer när ett ekosystem förlorar en stor andel av arterna.

Om man förlorar 21-40 % av arterna minskar produktion med 5-10 % (ungeför lika mycket som den globala uppvärmningen och den ökade UV-strålningen orsakar). Om man förlorade 41-60 % blir efferna lika stora som de av försurning, övergödning och ökade ozon- och CO2-halter.

Så, det gör ganska stor skillnad om vi förlorar en massa arter, en skillnad som nog i slutänden kostor oss pengar.

Länk till forskarnas artikel.

Har vi skog i Sverige?

Frågan är faktiskt inte så dum som det låter. Vi har ganska så många träd i Sverige, men hur mycket skog har vi? Nej, inte planterad skog, med alla träd i mer eller mindre raka rader, alla lika gamla. Riktig skog, som den John Bauer placerade Tuvstarr i:

Tuvstarr

Svaret är: inte särskilt mycket, knappt någon. I DN har Maciej Zaremba startat en serie artiklar om den genomgripande förändringen som de svenska skogen håller på att gå igenom. Här hittar du del 1, del 2, del 3, del 4 och en femte och sista delen.

Tänk på vad du lärt dig om ekologi: den nya ”skogen” är artfattig, glesare och har en begränsad livslängd (ca 70 år till nästa kalhygge). I denna nyskog trivs inte fåglarna lika väl som i den gamla urskogen, med täta snår som gav skydd mot rovfågel. Utan gammal död ved trivs inte många mossor, lavar och insekter (och nej, alla insekter är inte av ondo ens för produktionsskogen, med ett mer blandat bestånd av insekter får man inte stora explosioner av enstaka arter, som t.ex. granbarksborren. Och med flera sorts träd i skogen så drabbas inte alla träden av en och samma parasit. Och den tätare naturskogen klarar stormen bätte än den glesare produktionsskogen. Utan gammla träd med hål i hittat inte ugglor och många andra fåglar boplats.

Vad som sker nu, med omvandlingen från skog till nyskog, är inget vi kan åtgärda enkelt och snabbt. Det tar hundratals år för för en skog att bli en riktig naturskog. Och snart är den sista storskogen borta, och allt vi har är granåkrar. Var det det vi vill ha?

20120507: lade till en länk till del 3 i artikelserien.
20120509: lade till en länk till del 4. Ett tillägg av Maciej Zaremba.

En debattartikel om klimatpåverkan av kalhyggen (sammanfattning: ett kalhygge släpper ut stora mängder koldioxid under flera år).

Hur påverkar din laxkotlett miljön?

Vad händer med ekosystemen långt bort när människan ”skördar” t.ex. lax? En grupp forskare studerade effekterna på grizzlybjörnar av laxfiske. Nu lever inte våra björnar i någon större utsträckning på lax (det är om inte annat ont om lax i våra utyggda älvar), men undersökningen illustrerar ett problem som säkert i andra former förekommer också här.

Grizzly med en lax
(Källa)
Läs mer

Interaktiv mindmap om jorden (länk)

Planeten är en interaktiv mindmap om vår planet. Ganska översiktlig, men ett bra verktyg för att ”utforska” hur vårt hem fungerar och hur vi påverkar det. Man skulle kunna säga att den ger en överblick över i princip hela NkA, och miljö och ekologi-avsnitten i Nk1b och BiA/Bi1.

Det hela är skapat med ett verktyg som heter Infact, som är helt fritt för alla att ladda ned och använda. Du kan till och med testa själv. Kanske något för din nästa redovisning?

Håller bin på att dö ut? Och varför är det viktigt?

De senaste åren har biodlare märkt att många bisamhällen dör, men den stora frågan är varför. Delvis är de p.g.a. ett kvalster (varroa), men det är inte hela förklaringen, även bisamhällen utan kvalster dör i allt större utsträckning.

Bi
(Källa)

En orsak som har pekats ut är en typ av bekämpningsmedel, neonikotinoider, som liknar niktotin (insekter har mycket fler receptorer för nikotin är varmblodiga djur, vilket är anledningen till att giftet påverkar dem mer än däggdjur). Denna typ av insektsgift är ett av de mest använda i världen (det såldes för för över 1,5 miljarder dollar 2006): i Sverige används ca 12 ton årligen. Nyligen kom det mer forskning i denna ganska infekterade fråga. En forskargrupp anser dig ha visat att det finns ett samband, bolaget som tillverkar giftet säger att det hela är nonsens. Svaret är väl att ingen vet säkert ännu, men att detta är en fråga att hålla ögonen på. I Sverige har Kemikaieinspektionen varit restriktiv med att tillåta ämnet, just av försiktighetskäl.

Vad gör det då för skillnad om vi får färre bin? Faktum är att bristen på honung är det minsta problemet, utan det är det faktumet att bin är viktiga för pollineringen. Jordbrukverket beräknade år 2009 att värdet av binas och humlornas pollinering var mellan 189 och 325 miljoner kronor, bara i Sverige.

Artrikt och instabilt, artfattigt och stabilt?

I din lärobok står det att ekosystem med många arter (artrika) är mer stabila än de med få arter. Nu har det kommit en svensk studie som tyder på att det kanske inte alltid stämmer. Studien är gjord på så sätt att man skapade modeller för olika ekosystem, och såg hur de påverkades av förändringar.

Vad de såg var att i ett artrikt ekosystem, som ett korallrev eller tropisk regnskog finns det ett stort antal arter, men ganska få individer av varje art. Om man därtill lägger att många primärkonsumenter är specialister, och att även sekundärkonsumenterna ofta är det, så förstår man bakgrunden. När en klimatförändring (eller något annat som ändrar betingelserna) inträffar så riskerar ett antal producenter, m.a.o. gröna växter, att dö ut (få individer av varje art), och de växtätare som är knutna till dessa drabbas då hårt. Och när en eller flera växtätare försvinner drabbas även de rovdjur som lever av dessa. I ett ekosystem med få arter är alla mer eller mindre generalister, och klarar sig då bättre när det inträffar en förändring.
Läs mer

Varför finns det fler arter i Amazonas regnskogar än i fjällen?

Ända sedan Darwins och Wallaces dagar har man undrat: varför finns det många arter på en plats, och färre på en annan? Nyligen har det gjorts en studie som visar bättre på vilka faktorer som verkar styra.

doi:info:doi/10.1371/journal.pbio.1001294.g001
Biologisk mångfald bland landlevande ryggradsdjur i 32 olika regioner. Färgerna indikerar artrikedomen (mörkgrönt minst, mörkrött mest).
(doi:info:doi/10.1371/journal.pbio.1001294.g001)

Läs mer

Vindkraftverk och fåglar

Att fåglar har problem med vindkraftverk är välkänt. Nu har en grupp forskare kommit fram till orsaken. Det har visat sig att (i alla fall vissa) fåglar som hittar mat genom att segelflyga högt upp och spana efter mat nere på marken har en jättestor blind fläck i övre delen av synfältet. Normalt är detta bra, det skyddar deras extremt skarpa syn från att bli skadad av solen. Men då dessa fåglar håller huvudet nedåtböjt medan de letar föda så innebär detta att de inte kan se vad som är rakt framför dem. Normalt sett så finns det inget att flyga in i så högt över marken, men nu börjar vindkraftverk bli vanligare och vanligare…


(Källa)
Läs mer

Sopor

I Sverige producerar vi ungefär 463 kg sopor per person och år. Vad händer med de soporna?

En hel del av soporna återvinns, t.ex. 72% av all metall tas till vara och återvinns. Det finns däremot sopor som vi är sämre på, kanke främst plast (bara drygt 30% återvanns 2009). Skälet till att metall återvinns så mycket är att att det är relativt lätt att sortera ut ur blandade sopor. Plast har problemet att plast kan vara så många olika ämnen, och vart och ett av dem behöver återvinnas separat, och därför hamnar mycket av plasten i deponi eller möjigen förbränning). På Sopor.nu kan du lösa mer om hur vi återvinner olika typer av avfall.
Läs mer