Antibiotikaresistens och boskap

Har din hamburgare fått antibotika? Det är inte osannolikt att den har det. I många länder behandlar man rutinmässigt hela besättnngar av kor och grisar med antibiotika, i förebyggande syfte. I Sverige har vi grundreglen att antibiotika endast används när det finns en specifik orsak till att använda det, vilket problemet lokalt. Problemet med överanvändningen av antibiotika är att man på det viset ökar mängden antibiotika i miljön och därmed risken för att bakteriar skall utveckla antibiotikaresistensa.

Antibiotikaresistens

Antibiotika har använts sedan 1940-talet, innan dess var många sjukdommar och skador som i idag ser som relativt ofarliga — lunginflammation, urinvägsinflamation, mindre sår, etc — livsfarliga. Utan antibiotika kunde t.ex. ett mindre sår ge upphov till en blodförgiftning med stor risk för att patienten dog. Idag är vi på väg att skapa en situation där vi på nytt står utan antibiotika, eller i vart fall utan verksam antibiotika. Världshälsoorganisationen (WHO) varnar för en framtid utan antibiotika, och det har till och med klassats som ett nästan lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna p.g.a den förstärkta växthuseffekten. Allt till stor del på grund av att vi använder antibiotika i onödan och på fel sätt.

Protester

Det finns en del protester mot överanvändningen, men frågan är om de hjälper.

Länkar

Återvinning, rena stenåldern

Varför slänger vi plast, papper, glas och metall i återvinningen? Delvis på grund av att vi bryr oss om mijön, men delvis för att det helt enkelt sparar på resurser, tid och pengar. Om man gör nytt papper av gamla kartonger och tidningar behöver man inte använda nya träd och om man återanvänder aluminium sparar man 95% av energin. Men på stenåldern, då fanns det väl ingen som behövde spara på miljön eller energi?

Faktum är att det redan då fanns resurser som var tog tid och ansträngning att komma över. Flinta transporterades från södra Svergie ända till norrland, Då var det självklart att man inte slängde bort ett flintverktyg bara för att det var skadat: råmaterialet kunde återanvändas, som verktyg, pilspetsar, osv även om yxan som ursprungligen tillverkades av flintan var förstörd. Och benen från älgen kunde knäckas för att komma åt märgen, och bitarna kunde sedan användas för att tillverka olika verktyg (t.ex. nålar, sylar eller pilspetsar).

Solceller: miljö eller ekonomi?

Varför installera solceller? För att rädda klimatet genom att producera förnyelsebar el, eller för att tjäna pengar? Forskare på KTH har kommit på nya sätt att få folk att installera solceller. Aeguemntet här är inte ”rädda miljön”, utan ”spara pengar”. Varför? Om man kan visa att det lönar sig att installera solceller borde många fler insatallera solceller. Tänket de försöker sälja in är ”betala av solcellerna i tio år, sedan har du gratis el i 15 år”.

Källa: Green Leap, KTH

Havsuttrar: en nyckelart som påverkar hela ekosystemet

I många ekosystem finns det nyckearter, det vill säga arter som påverkar många olika arter i ekosystemet. Ett bra exempel på detta är havuttrar. Du har säkert sett dem på bild:

Källa: Wikipedia

Du har säkert också hört talas om övergödning, t.ex. när gödningsämnen från jordbruk rinner ned i en älv som sedan rinner ut i havet. I Califrnen finns det en flod som rinner ut i ett sund. Eftersom mängden gödningämnen som rinner ut ökat drastist de senaste 100 åren borde sunded vara en enda övergödd gröt av alger. Men inte. Forskare frågde sig varför, och svaret viade sig vara havsuttrar. Under en lång period var dessa sällsynta (de jagades hårt för sin fina päls), och under den tiden var sundet hårt drabbat av övergödning och medföljande algblomningar. När havsuttrarna återvände ändrades bilden, och nu vet man varför.

En havsutter äter stora mängder skaldjur, i Ellkhors Slough specialiserade se sig på krabbor (upp emot 400000 per år i Elkhorn Slough). Krabbor i sin tur lever till stor del av sniglar och tånglöss. Dessa i sin tur lever på alger. Alltså, genom att havuttrarna håller krabborna i schack ökade antalet sniglar och tångräkor, och därmed kunde inte algerna ta över.

Läs mer.

Biobränslen: är de miljövänliga?

Vad skall man hälla i tanken? E85? Biodisel? Ren etanol? En viktig fråga är ”hur har etanolen framställts?”. Om man gör av med 1,1 l bensin för att framställa etanol som kan ersätta 1 l bensin har man inte gjort miljön en tjänst. Sanningen är att det är ganska svårt att räkna ut svaret. För några år sedan gjordes det dock några seriösa försök, och den rapporten dömer ut vissa biobränslen ganska ordentligt: de har i de värsta fallen fem gånger så stor miljöpåverkan som bensin.

Miljöpåverkan av olika biobränslen

Miljöpåverkan av olika biobränslen.
Bildkälla: http://www.sciencemag.org/content/319/5859/43.summary.
Klicka på bilden för att få fram en förstoring.

Bra alternativ tycks vara biogas (med gödsel eller rötslam som råmaterial), att återvinna olja till diesel och att tillverka etanol från cellulosa (gräs, trä). Att odla majs, råg, potatis, palmolja, sockerbetor eller sockerrör verkar däremot vara en försämring ur miljösynpunkt.

Läs mer om detta här och här.

Algblomning, in extremis

För 444 miljoner år sedan skedde jordens första massutdöende: 86% av alla djurarter försvann. Men vad hände? Nu vet forskarna lite bättre vad som hände. Baserat på nya rön om det ordoviciska massutdöendet så inträffade massiva vulkanutbrott, havsytan sjönk 100 m och därmed kom otroliga mängder fosfor ut i haven. Detta ledde till en massiv algblommning, som i sin tur ledde till en extrem syrebrist i haven (tänk på att nästan allt liv fortfarande vid den här tidpunkten levde i haven), och därmed utrotade en stor mängd levande organismer.

Hur vet man? Svavelavlagringar visar att svavelälskade mikrober, som endast trivs vid låga syrehalter, blomstrade.

Nu är inte risken särskilt stor för en liknande katastrof idag, dåtidens växthuseffekt var långt kraftigare än dagens (drygt 4000 ppm), och vi har nu levande organismer som är väletablerade i fler miljöer. Men det ger en bild av hur extrema förändringar kan ge extrema effekter, och är en vikigt pusselbit i vår förståelse för livets utveckling.

Hur långt kan en isbjörn simma?

Svaret tycks vara åtminstone 35 mil. Genom att följa isbjörnar som var märkta med kragar med GPS och sändare. Ungefär en tredjedel av björnarna simmade ca 5 mil eller längre, och 50 av dem simmade minst 15 mil.

Detta är av intresse för att bevara isbjörnen: i och med den globala uppvärmningen får de allt svårare att hitta isflak att vila på under sina färder. Nu har vi en bättre bild av hur långt de kan simma, och kan därmed lite bättre förstå hur och om de kan klara en minskning av isen. Nyligen har det visats att isbjörnarna kanske existerat i 600 000 år, vilket innebär att de genomlevt både flera istider och flera varmare perioder. Kanske finns det hopp för isbjörnens framtid?