Frågan är faktiskt inte så dum som det låter. Vi har ganska så många träd i Sverige, men hur mycket skog har vi? Nej, inte planterad skog, med alla träd i mer eller mindre raka rader, alla lika gamla. Riktig skog, som den John Bauer placerade Tuvstarr i:

Svaret är: inte särskilt mycket, knappt någon. I DN har Maciej Zaremba startat en serie artiklar om den genomgripande förändringen som de svenska skogen håller på att gå igenom. Här hittar du del 1, del 2, del 3, del 4 och en femte och sista delen.

Tänk på vad du lärt dig om ekologi: den nya ”skogen” är artfattig, glesare och har en begränsad livslängd (ca 70 år till nästa kalhygge). I denna nyskog trivs inte fåglarna lika väl som i den gamla urskogen, med täta snår som gav skydd mot rovfågel. Utan gammal död ved trivs inte många mossor, lavar och insekter (och nej, alla insekter är inte av ondo ens för produktionsskogen, med ett mer blandat bestånd av insekter får man inte stora explosioner av enstaka arter, som t.ex. granbarksborren. Och med flera sorts träd i skogen så drabbas inte alla träden av en och samma parasit. Och den tätare naturskogen klarar stormen bätte än den glesare produktionsskogen. Utan gammla träd med hål i hittat inte ugglor och många andra fåglar boplats.

Vad som sker nu, med omvandlingen från skog till nyskog, är inget vi kan åtgärda enkelt och snabbt. Det tar hundratals år för för en skog att bli en riktig naturskog. Och snart är den sista storskogen borta, och allt vi har är granåkrar. Var det det vi vill ha?

20120507: lade till en länk till del 3 i artikelserien.
20120509: lade till en länk till del 4. Ett tillägg av Maciej Zaremba.

En debattartikel om klimatpåverkan av kalhyggen (sammanfattning: ett kalhygge släpper ut stora mängder koldioxid under flera år).