Kategoriarkiv: Naturkunskap 1b

Saker som tas upp i Naturkunskap 1b

Interaktiv mindmap om jorden (länk)

Planeten är en interaktiv mindmap om vår planet. Ganska översiktlig, men ett bra verktyg för att ”utforska” hur vårt hem fungerar och hur vi påverkar det. Man skulle kunna säga att den ger en överblick över i princip hela NkA, och miljö och ekologi-avsnitten i Nk1b och BiA/Bi1.

Det hela är skapat med ett verktyg som heter Infact, som är helt fritt för alla att ladda ned och använda. Du kan till och med testa själv. Kanske något för din nästa redovisning?

Mat och hälsa

Kostvanor

Det gamla talesättet ”äta bör man annars dör man, äta gör man ändå dör man” säger mycket om vikten av att äta, men kanske inte så mycket om vad man bör äta. Det är viktigt att äta (även om man kan klara sig ett bra tag utan att äta) av flera orsaker. Kanske främst är att få bränsle till kroppen, men minst lika viktigt för att få i oss livsnödvändigs ämnen.

Läs mer

Sopor

I Sverige producerar vi ungefär 463 kg sopor per person och år. Vad händer med de soporna?

En hel del av soporna återvinns, t.ex. 72% av all metall tas till vara och återvinns. Det finns däremot sopor som vi är sämre på, kanke främst plast (bara drygt 30% återvanns 2009). Skälet till att metall återvinns så mycket är att att det är relativt lätt att sortera ut ur blandade sopor. Plast har problemet att plast kan vara så många olika ämnen, och vart och ett av dem behöver återvinnas separat, och därför hamnar mycket av plasten i deponi eller möjigen förbränning). På Sopor.nu kan du lösa mer om hur vi återvinner olika typer av avfall.
Läs mer

Hormoner: vårt kemiska styrsystem

Körtlar (endokrina körtlar) bildar hormoner som efter att ha cirkulerat med blodet har en verkar antingen lokalt på ett enstaka organ, eller på hela kroppen.

Det finns ett stort antal olika hormoner, ett exempel är meltonin, som bildas i mörker och hjälper oss att somna. Det är därför som många har svårt att sova när det är ljust.

Hur verkar då ett hormon?

Det når en cell, och binder till specifika recetorer (m.a.o. mottagarmolekyler som bara binder emd just det hormonet) på dess yta. Detta påverkar cellen, vissa enzymer kan börja bildas, förstöras, aktiveras eller deaktiveras. Cellen kan också börja utsööndra ett eller flera ämnen, eller dess celldelning kan påverkas.

Tänk på nervsystemet, det gav snabb förändring. Hormonerna kan ge liknande förändringar, men det är långsammare, både i starten och att avklinga.

Endokrina körtlar

Vi har många endokrina körtlar, både i hjärnan och ute i kroppen. I hjärnan är främst hypothalamus, tallkottkörteln och hypofysen viktiga. Ute i kroppen är äggstockarna/testiklarna och binjurarna kanske de viktigaste, men även sköldkörteln fyller en viktig roll.

Diagram över nervsystemet

Jag utgick från ett diagram på wikipedia och översatte till svenska och modifierade lite annat.

Den bilden är ganska bra att ha i huvudet när man studerar nervsysstemet, det är lätt att tappa bort sig bland alla nerver och synapser. Följ en signals väg, från en sensorisk nerv i ditt finger, via det perifiera nervsystemet till det centrala, tänk dig att du bestämmer dig för att flytta fingret, vad händer då?

De viktigaste sakerna att hålla i huvuder är kanske

  • Skillnaden mellan sympatiska och parasympatiska nervsystemet
  • Skillnaden mellan CNS och PNS (perifiera nervsysstemet)
  • Vilka vägar informationen går. Jätteviktigt!

Matspjälkningen

För att först matspjälkningen måste man förstå tre saker

  1. Varför vi har ett matspjälkningssystem
  2. Hur processen från mat till avföring ser ut.
  3. Varför det ser ut som det gör

Den sista frågan är egentligen en evolutionsfråga, men om man inte förstår evolutionen så förstår man inget inom biologin (man kan lära sig detaljer, men ”varför är det som det är?” är på många sätt en intressantare fråga än hur).
Läs mer

Celldelning

Det finns två typer av celldelning: mitos och meios. Mitos är den normal celldelningen, där vi i slutänden får två nya celler som är identiska till den ursprungliga cellen. Men meios är den så kallade reduktionsdelningen, där vi får häften så många kromosomer som den ursprungliga cellen, och den används när man skall skapa gameter (spermier och äggceller). Mellan celldelningarna befinner sig cellen i interfasen, som man kan säga är cellens normaltilstånd.

Mitos

Alla celldelningar har ett antal steg gemensamt

  1. Profas därkromosomerna ´packas ihop, kärnmembranet löser upp sig och proteintrådar från kärnspolen fäster vid centromererna.
  2. Metafas där körnmembranet är helt upplöst, och kromosomerna har delat upp sig i en så kallad metafasplatta
  3. Anafas där kromosomerna dras isär till varsin cellpol (m.a.o. ände av cellen)
  4. Telofas där ett nytt körnmembran bildas runt de båda dotterkärorna
  5. Cytokines där cellen faktiskt delar sig i två celler

Under interfasen har alla kromosomer replikerats, m.a.o. kopierats, så att allt finns i två versioner.

Meios

Meios, även kallad reduktionsdelningen, är lite mer komplex, men leder till att vi i slutändan frå fyra nya celler, alla med häften så många kromosomer som den ursprungliga cellen. Man brukar dela upp den i meios I och meios II.

  • Meios I homologa kromosomer separaeras i var sin ny dottercell
  • Meios II systerkromatiderna separerar

Ordlista

Homologa kromosomer är kromomer som är olika versioner av samma kromosom (man får en från vardera föräldern).

Kromosom en DNA-molekyl. Olika arter har olika antal, t.ex. har vi människor 46 kromosomer, medan andra arter har allt från 4 till långt över 100. Kromosomerna finns i par, så kallade homologa par.

Systerkromatider bildas när en kromosom har kopierats i samband med meiosen. Håller ihop i meios I, men separeras i meios II.

Länkar

Mitos och meios

Mitos

Meios