Kristendomens skapelseberättelse och evolutionen

På Forskning och Framstegs blogg skriver Jacob Löndahl om hur kristendomens syn på den bibliska skapelseberättelsen ändrats under två tusen år. Han lutar sig starkt på en essä skriven av en professor Joseph Ratzinger år 1970, och i kort sammandrag kan man säga att de tidiga kristna tidigt insåg att skapelseberättelsen i Moseböckerna var starkt influerade av kanske främst babyloniska tankar och till och med var självmotsägande, och att man istället därför borde se dem som symboliska och mytologiska. Men under 1200-talet kom en strömning som en mer bokstavlig tolkning av bibeln, och som varade ända till mitten av 1800-talet. Ratzinger lyckas tydligen ganska väl med att förena en vetenskaplig syn på evolutionen med den gudtro som man kan förvänta sig av den man som idag är känd som Benedictus XVI.

Mot bakgrund av detta är det för en biologilärare lite skrämmande att läsa om hur en del biologilärare tydligen kapitulerat för en minoritet och lär ut en teolologisk skapeleberättelse i klassrummet, som ett likvärdigt till den naturvetenskapligt väl underbyggda evolutionsteorin. Min syn är att om man skall ta upp religiösa syner på livets uppkomst så måste man ta upp alla; från bibelns via asatrons till det flygande spagettimonstrets. Och helst inte på biologilektionerna.

Hur stor blir effekten av minskad biologisk mångfald?

Just nu pågår en av de största minskningarna i biologisk mångfald på länge. Men hur stor blir skillnaden i produktivitet när den biologiska mångfalden minskar? Nyligen har forskare studerat vad som händer när ett ekosystem förlorar en stor andel av arterna.

Om man förlorar 21-40 % av arterna minskar produktion med 5-10 % (ungeför lika mycket som den globala uppvärmningen och den ökade UV-strålningen orsakar). Om man förlorade 41-60 % blir efferna lika stora som de av försurning, övergödning och ökade ozon- och CO2-halter.

Så, det gör ganska stor skillnad om vi förlorar en massa arter, en skillnad som nog i slutänden kostor oss pengar.

Länk till forskarnas artikel.

Interaktiv mindmap om jorden (länk)

Planeten är en interaktiv mindmap om vår planet. Ganska översiktlig, men ett bra verktyg för att ”utforska” hur vårt hem fungerar och hur vi påverkar det. Man skulle kunna säga att den ger en överblick över i princip hela NkA, och miljö och ekologi-avsnitten i Nk1b och BiA/Bi1.

Det hela är skapat med ett verktyg som heter Infact, som är helt fritt för alla att ladda ned och använda. Du kan till och med testa själv. Kanske något för din nästa redovisning?

Varför finns det fler arter i Amazonas regnskogar än i fjällen?

Ända sedan Darwins och Wallaces dagar har man undrat: varför finns det många arter på en plats, och färre på en annan? Nyligen har det gjorts en studie som visar bättre på vilka faktorer som verkar styra.

doi:info:doi/10.1371/journal.pbio.1001294.g001
Biologisk mångfald bland landlevande ryggradsdjur i 32 olika regioner. Färgerna indikerar artrikedomen (mörkgrönt minst, mörkrött mest).
(doi:info:doi/10.1371/journal.pbio.1001294.g001)

Läs mer

Mat och hälsa

Kostvanor

Det gamla talesättet ”äta bör man annars dör man, äta gör man ändå dör man” säger mycket om vikten av att äta, men kanske inte så mycket om vad man bör äta. Det är viktigt att äta (även om man kan klara sig ett bra tag utan att äta) av flera orsaker. Kanske främst är att få bränsle till kroppen, men minst lika viktigt för att få i oss livsnödvändigs ämnen.

Läs mer

Sopor

I Sverige producerar vi ungefär 463 kg sopor per person och år. Vad händer med de soporna?

En hel del av soporna återvinns, t.ex. 72% av all metall tas till vara och återvinns. Det finns däremot sopor som vi är sämre på, kanke främst plast (bara drygt 30% återvanns 2009). Skälet till att metall återvinns så mycket är att att det är relativt lätt att sortera ut ur blandade sopor. Plast har problemet att plast kan vara så många olika ämnen, och vart och ett av dem behöver återvinnas separat, och därför hamnar mycket av plasten i deponi eller möjigen förbränning). På Sopor.nu kan du lösa mer om hur vi återvinner olika typer av avfall.
Läs mer

Hormoner: vårt kemiska styrsystem

Körtlar (endokrina körtlar) bildar hormoner som efter att ha cirkulerat med blodet har en verkar antingen lokalt på ett enstaka organ, eller på hela kroppen.

Det finns ett stort antal olika hormoner, ett exempel är meltonin, som bildas i mörker och hjälper oss att somna. Det är därför som många har svårt att sova när det är ljust.

Hur verkar då ett hormon?

Det når en cell, och binder till specifika recetorer (m.a.o. mottagarmolekyler som bara binder emd just det hormonet) på dess yta. Detta påverkar cellen, vissa enzymer kan börja bildas, förstöras, aktiveras eller deaktiveras. Cellen kan också börja utsööndra ett eller flera ämnen, eller dess celldelning kan påverkas.

Tänk på nervsystemet, det gav snabb förändring. Hormonerna kan ge liknande förändringar, men det är långsammare, både i starten och att avklinga.

Endokrina körtlar

Vi har många endokrina körtlar, både i hjärnan och ute i kroppen. I hjärnan är främst hypothalamus, tallkottkörteln och hypofysen viktiga. Ute i kroppen är äggstockarna/testiklarna och binjurarna kanske de viktigaste, men även sköldkörteln fyller en viktig roll.