IgNobel priset

Nobel-priset känner säkert alla till, som delas ut till upptäckter som gagnat mänskligheten. Men igNobel-priset? Det delas ut till forskare vars upptäkter först får en att skratta, med sedan att tänka. Så, vilka fick årets pris?

Fysikpriset gick till en japansk forskargrupp sömm mätt friktionen mellan en sko och ett bananskal, och mellan bananskalet och golvet. Vilket först låter som en ren ploj, men när man tänker efter så inser man att hur många fallolyckor som inträffar varje år, med olika saker mellan skon och golvet.

Ekonomipriset gick till den Italienska statistikbyrån, för dess banbrytande försök att bättra på Italiens ekonomi genom att ta upp även alla olagliga transaktioner i BNP (t.ex. prostitution och narkotikahandel).

Såsom morgontidig uppskattar jag psykologi-priset: en grupp forskare har visat att kvällsmänniskor är mer manipultiva och psykopatiska än morgonmänniskor.

Det delades ut fler priser, läs om dem på prisets hemsida!

Försurningen

Om försurningen har det skrivits mycket, men mycket kort kan man
sammanfatta några viktiga punkter:

  • Sverige är mycket känsligt för försurning, mycket på grund av att vår berggrund är sur redan från början. När det kommer mer syra med regnet klarar inte växtligheten och vattendjuren av det.
  • Kalkning hjälper lite, men den enda riktiga lösningen är att minska det sura nedfallet. Med andra ord inte elda kol och olja med hög svavelhalt.

    Sverige är mycket känsligt för försurning, på grund av att vår berggrund är sur redan från början. När det kommer surt regn klarar inte växtligheten och vattendjuren av det.

  • Drabbar inte bara naturen, utan även oss människor direkt. Till exempel, om det är surt i marken riskerar man att dricksvattnet innehåller för mycket giftiga tungmetaller, att t.ex. byggnader i sten och betong vittrar sönder snabbare, att saker rostar snabbare.

Sedan har vi lite länkar. SLU har skrivit en del bra korta sammanfattningar, här och här.

En forskare på Chalmers i Göteborg har skrivit om försurningen.

Givetvis har även Naturvårdsverket skrivit om försurningen.

Här har några på Mitthögskolan lagt ut ett enkelt självtest om försurningen. Faktum är att hela paketet är bra om man vill läsa sammanfattningar om olika miljöproblem.

Är du WEIRD?

En stor del av alla psykologiska försök görs på de försökspersoner som är lättast att få tag på: universitetsstudenter i västvärlden. Problemet är att man mer och mer har börjat inse att de här människorna skiljer sig från alla andra genom att de är

WIERD: Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic

WIERD: Western, Educated, Industrialized, Rich and Democratic (västerländska, utbildade, från industrialiserade, rika och demokratiska samhällen; ofta är det studenter på amerikanska universitet). Tyvär stämmer inte den beskrivningen in särskilt väl på majoriteten av jordens befolkning, och det finns en hel del som tyder på att
WEIRD personer är mycket ovanliga, och resonerar och känner helt olika från majoriteten av jordens befolkning. Trots detta vidade en studie år 200 att 96% av alla psykolgiska studier i ett antal tidsrifter var på just denna grupp försökspersoner (som representerar 12% av jordens befolkning)

WEIRD personer är mycket ovanliga, och resonerar och känner helt olika från majoriteten av jordens befolkning

Vilka skillander leder detta till? Ett känt fenomen är att den så kallade endowment effekten. Denna går ut på att vi värderar det vi har mer ön det vi kan få. Det klassiska försöket går ut på att försökspersonerna får ett slumpmässigt föremål, och får reda på att de antingen man få behålla det eller byta det mot ett annat föremål (t.ex. en mugg mot en t-shirt). Ekonomisk teori säger att i hälften av fallen har det nya föremålet ett högre värde än det första, och att mottagaren alltså borde gå med på bytet 50% av tiden. I verkligheten byter folk ca 10% av tiden: vi värderar helt enkelt det vi har mer än det vi kan få i utbyte. En grupp forskare har upprepat försöket på en grupp jägar-samlare från Tanzania. De bytte ca 50% av tiden.

Orsaken till skillanden vet man inte, men tittar man på skillnader mellan de ursprungliga försökspersonerna (västerländska unversitetsstudenter) och medlemmar i Hazda-stammen hittar man ett antal olika skillnader. En stor sak är att bland Hazda finns det mycket lite personlig egendom: det mesta ses som en del i gruppens resurser, inte en enskild individs. Andra exempel på skillander är att försökspersoner som får reda på att de

Det inte normalt att vara WEIRD, men nästan allt vi vet om hur människor reagerar och tänker baserar sig på studier på just försökspersoner som är WEIRD.

Sammanfattningsvis så är det inte normalt att vara WEIRD, men nästan allt vi vet om hur människor reagerar och tänker baserar sig på studier på just försökspersoner som är WEIRD. Varför? Troligtvis därför att det är enklare, snabbare och billigare. Inte för att det är bättre.

Mönsterelever och monsterlärare, eller monsterelever och mönsterlärare?

Jag läste nyligen en blogg-post av Magnus Ehinger på temat lärare är också människor. Vad han skrev — om du inte orkar läsa själv — är att lärare, hur mycket de än försöker inte kan undvika att påverkas av det intrycket en elev ger.

Om en elev är trevlig på lektionerna och satsar i början av en kurs, då ursäktar man ibland ett misslyckat prov i april som en tillfällig svacka

Vad han skriver är att om en elev är trevlig på lektionerna och satsar i början av en kurs, då ursäktar man gärna ett misslyckat prov i april som en tillfällig svacka, medan någon som slappat hela läsåret men spurtar på slutet kanske får sina ansträngningar avfärdade — mer eller mindre omedvetet! — som ”en lyckträff”. Hur ser jag på detta?

Jag är också bara människa, och det innebär att jag inte kan isolera mig till 100% från den helhetsbilden en elev ger. Jag försöker, jag ser det som en del i min profession att sätta rättvisade betyg, men jag är medveten om att jag ibland påverkas av omedvetna förväntningar. Ett sätt jag jobbar med detta är att försöka bedömma alla inlämnade arbeten utan att titta på namnet, att först bedömma arbetet efter kriterier jag satt från början, och att först när jag är klar titta efter vem som hade lämnat in det.

Innebär detta att det är ok att vara otrevlig och oengagerad på lektionstid? Rent formellt sett så borde det det, men om man väljer att vara trevlig och engagerad får man fler fördelar än att lärarna tycker om en (och därmed eventellt ”hellre friar än fäller” när det komemr till betyg).

  • Det blir en bättre stämning i klassrummet. Ett klassrum där elevera visar att de vill lära sig och vill förstå blir helt enkelt trevligare för både eleverna och läraren.
  • Du är dig bättre. Om du väljer — och ja, det är ett val du kan göra — att se ett ämne eller en kurs som intressant och värt att satsa på kommer du att lära dig mer, helt enkelt för att du tänker på vad som lärs ut, och sammanhanget.
  • Du har roligare på lektionerna och i skolan Om du bestämmer dig för att något är tråkigt och ointressant blir det också det. Om du däremot aktivt försöker se det värdefulla i en aktivitet — vare sig det är minecraft, engelsk gramatik, fotboll eller fysik — kommer du att hitta det. Och när du hittat det intressanta i något är det lättare att hålla fast vid det, och i att ha roligt när du sysslar med det.

Vad tycker du?

Du och dina bakterier är unika

Din kropp består av uppskattningsvis 3,7 · 1013 celler. Men den är också hem åt ännu fler bakterier och triljoner av viruspartiklar. Och när du går genom livet delar du med sig av dessa. De sprider sig från din hud när du tar i saker, när du för handen genom håret, osv. Sanningen är att du lämnar spår av dig överallt, och särskillt i ditt hem. Där hittar man samma sorts bakterier på lysknappar som på händerna hos dem som bor där, mattorna matchar folks fötter, osv.

Forskare fick ett antal familjer att under sex veckor varje dag ta prover på de bakterier som fanns i deras hem och på deras kroppar.

En forskare i USA fick ett antal familjer att under sex veckor ta prover på de bakterier som fanns i deras hem och på deras kroppar (händer, fötter, osv). Varje dag. Studien visade att vi alla har vår distinkta aura av bakterier, en aura som vi tar med oss, och sprider i våra hem (och troligtvis arbetsplatser). Spridningen är mestadels åt ena hållet: vi har så gott om bakterier på oss att de slår ut i princip alla andra som fanns där innan. När de tittade på toaletter såg de att det bara tar två timmar för en persons bakterier att ersätta de som fanns där tidigare.

Skälet till detta är att även om våra hem är fulla av bakterier så är de flesta av dem döda eller i vilostadier, medan de som kommer från våra kroppar har med sig vatten, fetter och annat som fungerar som näring och tillåter att de lever och frodas.

Vi och våra bakterier är unika

Ett antal studier verkar visa att varje människa bär på en unik blandning av bakterier, något som i framtiden kan göra det möjligt för till exempel polisen att spåra vem som tagit i ett dörrhandtag, eller till och med vilka, och i vilken ording.

Givetvis delar vi bakterier med dem vi delar våra liv med, par har mer lika bakterier är de som bara delar på en lägenhet, men i försök har man med 100% säkerhet kunnat identifiera en människa med hjälp av dennes ”bakterieprofil”, den unika blandningen av bakterier som den personen bär på.

Vi behöver bakterierna för att träna vårt immunförsvar

Men du skall inte oroa dig över alla dessa bakterier, sanningen är att vi behöver dem. Vårt immunförsvar har utvecklats för en miljö full av bakterier, och endast genom att växa upp med många olika typer av bakterier tränas det till att agera mot infektioner snarare än saker som finns i miljön naturligt (till exempel astma eller allergier).

Ekvationslösning

Många ekvationer kan lösas med en enkel metod, som jag brukar kalla ekvationskompassen. Man har fyra metoder, och allt man behöver göra är att välja vilken av dessa man skall använda för att lösa talet.

  • Är det x + någonting: dra då bort det från båda sidorna
  • Är det x – någonting: lägg då till det på båda sidorna
  • Är det x gånger någonting: dela då båda sidorna med det
  • Är det x delat med någonting: multiplicera då med det på båda sidorna

Ibland blir det knepigare, då måste man använda flera av metoderna i rätt ordning. Men det är inte så svårt, tänk på vilken odning du skall använda räknesätten: först plus och minus, sedan gånger och delat (addition och subtraktion före multiplikation och division). Låt oss ta ett exempel

3×-4=23 Minus, då lägger vi till
3x -4 + 4 = 23 + 4 Plus 4 på båda sidorna om likhetstecknet!
3x=27 Gånger, då delar vi.
3x/3=27/3 Delar med 3 på båda sidorna om likhetstecknet,
eftersom 3/3=1
x=9 Och så var ekvationen löst!

Varför en (omständig) metod?

En del elever tycker att det är omständigt att använda metoden ovan, oxh föredrar andra metoder, ofta genom att pröva olika möjliga svar. Exemplet nedan är en förklaraing till varför det är bättre att använda ”min” metod.

Enkel Lika enkel
3×-4=23 37×-41=23,7
3x -4 + 4 = 23 + 4 37x -41 + 41 = 23,7 + 41
3x=27 37x=(-13,3)
3x/3=27/3 37x/37=(-13,3)/37
x=9 x=(-0,359)

Samma steg i båda exemplen, lika enkelt. Svaret på frågan varför? är alltså För att det blir enklare för dig, och för att du kan lösa alla ekvationer med den rätta metoden

Huggorm och hasselsnok på Åland

Hur ser du skillnad på en huggorm och en hasselsnok?

Bild av Staffan Kyrk
Bild av Piet Spaans

 

Zick-sack ränder på ryggen? Båda har det. Triangulärt huvud? Hasselsnoken kan ändra form på huvudet så att den liknar en huggorms.

Varför liknar den ofarliga hasselsnoken den giftiga huggormen? För att få svaret  på den frågan måste du tänka dig in i rollen som rovdjur som gärna äter ormar. En snok är ett bra byte, den är ofarlig, medan en huggorm är mer riskabel: lyckas den bita dig finns risken att du dör. Resultatet blir att rovdjuren lär sig att låta huggormarna vara ifred.

Men mitt bland de giftiga huggormarna gömer sig hasselsnoken. Den är inte giftig, men ser ut som den giftiga huggormen. Detta kallas för batesisk mimik, när ett djur försöker bli misstaget för en annan, farlig art. Det kan ta sig många olika former i naturen, från flugor som ser ut som getingar  till bläckfiskar som låtsas vara en giftig havsorm. Men det finns två potentiella problem för en art som  använder sig av batesiskt mimik.

Det första problemet är att rovdjuren ofta blir bättre och bättre på att se skillnaden (vilket är vad som driver djuret till att bli mer och mer likt djuret det efterliknar). Det andra är svårare att överkomma. Om det dolda djuret inte är i minoritet kommer rovdjuren inte att lära sig att undvika det. Det är det senare som håller på att hända på Åland.

Dels så har människor en tendens att döda huggormar, och då slinker många hasselsnokar som bara är farliga för nöss och sork med. Dels så håller hugormarna på att minska på Åland, och nu är hasselsnokarna den vanligare arten.  För att rädda hasselsnoken — som är utrotningshotat — måste man även rädda huggormen.  Man måste alltså skydda båda arterna, och hjälpa båda att klara sig bättre för att kunna skydda den ena.

 

Smakliga gener

Hade din biologibok en bild med en ”karta” över var på tungan man kan känna olika smaker? Glöm i så fall bort den, för så fungerar det inte: man kan känna alla smaker på hela tungan, en del människor har lite mer av olika receptorer (känselceller för molekyler) på olika delar, men det är allt.

Men den här gången skall jag inte skriva om det, utan om generna bakom smaksinnet. Vi börjar med den genetiska bakgrunden. De flesta ryggradsdjur har tre gener för smaksinnet: T1R1, T1R2 och T1R3. Var och en av dessa kodar för ett protein med samma namn. På tungan kombinerar dessa sig i par och bildar receptorer. T1R2 och T1R3 bildar tllsamans receptorn för sött, medan T1R1 och T1R3 bildar ett par som kan känna av aminosyror, proteinernas byggstenar. Det är för övrigt den receptorn som känner smaken umami. Det finns andra receptorer för bittra, sura och salta smaker, även om man förr trodde att det mest bara var koncentrationen av olika joer som vi kände av för de två sistnämnda.

Nu kommer vi till det intressanta och nya. Kan alla ryggradsdjur känna alla smaker? Nej, till exempel pandan har ingen T1R1-gen, den kan alltså inte känna av umami. Kanske inte det mest nödvändiga om allt man äter är bambu… Katter, sjölejon och delfiner har en trasig gen för T1R2, och kan därför inte känna söta smaker (det är därför som en hund gärna äter choklad — som är giftigt för hundar — medan katter ytterst sällan gör det). Många fåglar saknar också gene för T1R2, och kan därför inte känna söta smaker. Men kolibrier är ett intressant undantag. De saknar också en fungerande T1R2-gen, men är mycket intresserade av sött: de äter nektar från blommor, och föredrar de blommor som har den sötaste nektaren. Så hur löser de det problemet?

Det har visat sig att de har mutationer i sina gener för T1R3 (bara 19 stycken ändrade aminosyror!) som gör att det komplexet även kan känna av söta smaker (både en del sockerarter och en del konstgjorda sötningsmedel). Läs mer i en artikel i National Geographic.

Antalet arter på jorden och biodiversitet

I ett par år sedan kom det an artikel i tidskiften PLoS Biology där författarna använde en ny metod för att försöka uppskatta det totala antalet eukaryota arter på jorden. I samband med det skrevs det en kortare ”primer” med titeln ”Why Worry about How Many Species and Their Loss” som tog upp just det här med antalet arter och biodiversitet Den är på engelska, men är faktiskt inte särskilt svårtillgänglig, så ta gärna en titt på den.
Läs mer

Stöd i dina studier