Minnet: glöm inte bort att komma ihåg!

Hur kommer du ihåg saker? Vilka knep finns det för att minnas bättre? Vilka knep använder du, och vilka skulle du ha nytta av?

Att minnas saker har en lång historia. Före skrivkonsten var utbredd — och penna och papper var billigt nog för att alla skulle kunna använda det — var det enda sättet att bevara information att lära sig den utantill. En författare beskrev till och med det så att det var enklare att bara lära sig saker utantill istället för att hela tiden behöva slå upp det i böcker. Och fortfarande i Googles och Internets tidsålder så har man behov av att lära sig saker utantill, vare sig det är pinkoder, lösenord, ordningen på de Baltiska staterna eller engelska glosor..
Fortsätt läsa Minnet: glöm inte bort att komma ihåg!

Antibiotikaresistens–det finns hopp

År 1928 upptäckte Alexander Fleming penicilliet, 1941 började det användas på människor, och i mitten på 1960-talet rapporterades den första resistenta bakterien i en patient. Detta var inget oväntat, man hade redan på 1940-talet visat att man kunde odla fram resistenta bakterier i laboratorium. För att förstå varför måste vi betänka att evolutionen är mycket, mycket finurligare än vi är (den så kallade Orgels andra regel). Många organismer har utvecklat antibiotika eller antibiotika-liknande ämnen, oftast som ett skydd mot konkurrens: på samma sätt som medlemmar i Hells Angels mördar medlemmar i Bandidos för att slippa konkurrens kan en bakterie döda andra bakterier för att bli ensam kvar. Och på samma sätt som bakterier och svampar utvecklat olika former av antibiotika så har bakterier utvecklat förmågan att tåla antibiotika.

Jag har skrivit tidigare om antibiotikaresistens, och det är ett mycket allvarligt problem för sjukvården redan idag, och riskerar att bli en katastrof. Nu har en grupp forskare hittat en ny möjlig antibiotiotika som fått namnet Teixobactin, vilket i sig är mycket, mycket positivt. Men egentligen har de tagit fram något mycket viktigare. Det finns ett talesätt som säger att ”om du ger någon en fisk blir den mätt för idag, men lär du dem att fiska blir de mätta resten av livet”. Vad forskarna har hittat är ett nytt sätt att leta, helt enkelt ett sätt att utnyttja naturens finurlighet för att hitta nya kandidater till antibiotika. Metoden kallas för iChip, och är egentligen ganska enkel. Det är en platta med ett stort antal små hål. Man fyller hålen med jord, späder ut jorden i hålen så mycket att bara en enstaka bakterie eller svampspor finns kvar i varje hål, täcker med agar (ett gelatinliknande ämne som ofta används när man skall odla bakterier), och låter sedan hela plattan ligga i en bägare med samma jord man tagit provet från.

iChip (Källa: http://www.nature.com/nature/journal/vaop/ncurrent/full/nature14098.html

Skälet till att iChip kan fungera när andra metoder inte gör det är att många bakterier är otroligt kinkiga på vilka förhållanden de lever under, och att man helt enkelt inte tidigare kunnat odla dem i laboratoriet. Med iChip kan forskarna testa en massa hittills tämligen okända bakterier, och därmed få tillgång till de ämnen de producerar, till exempel för att döda andra, konkurerande bakterier.

Vad gör då Teixobactin (den nya möjliga antibiotikan) så speciell? När forskarna först testade den på bakterier blev de besvikna. De testade mycket låga halter av Teixobactin på olika bakterier under flera veckor, men inga av bakterierna utvecklade motståndskraft. Detta tyder ofta på att man helt enkelt hittat ett ämne som är så pass giftigt att man inte kan använda det på en patient (t.ex. klorin är mycket bra på att döda virus, men om man injicerar en rejäl dos klorin i en patient har man bara en död patient). Men när de testade vidare såg de istället att Teixobactin helt enkelt var mycket, mycket bra på att förstöra bakteriers cellväggar, och att hindra dem från att bygga upp cellväggen igen.

Många antibiotika fungerar genom att de attackerar just bakteriernas cellväggar, men Teixobactin verkar fungera på ett sätt som gör det svårt för bakterier att hitta motmedel, alltså att utveckla motståndskraft. Förr eller senare kommer det att finns bakterier som står emot även Teixobactin, men det borde ta flera decennier, och det ger oss tid. Det tog tjugo år för bakterier att utveckla motståndskraft mot penicillin, med lite tur kan det ta 50 år eller mer innan vi hittar bakterier som står emot även Teixobactin.

Vi får inte glömma bort att Teixobactin bara är en möjlig antibiotika (den har testats i möss som infekterats med antibiotikaresistenta bakterier, inte på människa), och att den inte fungerar på alla bakterier. Men det är en lovande kandidat, och då iChip ger oss fiskespöet kan vi anta att det finns flera andra kandidater i liknande miljöer där Teixobactin hittades.

Plugga enklare med Anki

Vem är Anki, och varför är hon en så bra studiekamrat? Nja, just i det här fallet är Anki ett datorprogram, som finns gratis för bl.a. PC, Linux och Androider, som gratis webb-tjänst (och som betaltjänst till iPhone, men ni kan använda web-versionen från en iPhone). Vad är det som gör Anki till ett så användbart verktyg för att studera? Skälet är att det är två delar i det mesta du lär dig: fakta och resonemang/problemlösning. Och ofta är fakta något du måste behärska för att kunna klara av resonemangen (tänk dig att resonera om franska revolutionen utan att veta något om när, var, vem eller vad…). Fortsätt läsa Plugga enklare med Anki

Är 1+1=1?

Vad händer egentligen här? Är 1+1 faktiskt 1?

a=b Vi sätter a=b
a2=ab Multiplicera båda leden med a
a2-b2=ab-b2 Subtrahera b2 från båda leden
(a+b)(a-b)=ab-b2 Dela upp vänster led enligt konjugatregeln
(a+b)(a-b)=b(a-b) Bryt ut b från höger led
(a+b)(a-b)/(a-b)=b(a-b)/(a-b) Dividera båda leden med (a-b)
a+b=b Snygga till det
a+a=a a=b ger att a+b=2a, och b=a
1+1=1 Sätt a=1

Så, då har vi bevisat att 1+1=1? Nej, som tur är har vi inte det. Titta på steget där vi dividerar båda leden med (a-b)? Hur stort är egentligen (a-b)? Just det, om a=b är a-b=0, och vi kan inte dividera med 0.

Varför: en fråga med konsekvenser

Vad händer när man frågar? Läs sidan som citatet är från, innan du läser vidare. Börja från början och läs tills du inte förstår kemin längre.

DAD: Why do the molecules have a hydrophilic head and a hydrophobic tail?
SARAH: Yes.
DAD: Because the C-O bonds in the head are highly polar, and the C-H bonds in the tail are effectively non-polar.
SARAH: Why?

Källa: A DIALOGUE WITH SARAH, AGED 3: IN WHICH IT IS SHOWN THAT IF YOUR DAD IS A CHEMISTRY PROFESSOR, ASKING “WHY” CAN BE DANGEROUS

Fortsätt läsa Varför: en fråga med konsekvenser

Studieteknik — plugga mindre och få bättre resultat

Hur gör du när du pluggar? Har du en strategi för dina studier? Om svaret på den andra frågan är nej så kan du definitivt nå bättre resultat, men även den bästa strategin kan bli bättre. Det finns några olika system som brukar rekommenderas, det här är det som jag dels hade mycket nytta av när jag själv var student, och dels sett ge bra resultat hos mina elever.

Strategiskt pluggande.

Jag brukar dela upp mina studier i tre-fyra delar, där den sista kommer in veckan före ett prov.

  1. Före lektionen.
  2. Under lektionen
  3. Samma dygn
  4. Innan provet

Fortsätt läsa Studieteknik — plugga mindre och få bättre resultat

Maillardreaktionen — varför stekt och grillat är så gott

En grillad hamburgare. Rostat bröd. Skorpan på ett bröd. Stekt lök. Pommes frites. Vad har dessa gemensamt? Svaret finner du i kemin, i maillard-reaktionen. Den sker mellan aminosyror och vissa sockerarter (de reducerance sockerarterna som t.ex. glukos, men inte det vanliga strösockrets sukros). Samma ämnen som ger den bruna ytan ger också den fina smaken. Fortsätt läsa Maillardreaktionen — varför stekt och grillat är så gott

Kolhydrater

Kolhydrater är en grupp biomolekyler som alla har gemensamt att de består av en eler flera sockermolekyler. Du känner säker till vanligt strösocker, och är disackariden sackaros, och honung som är en blandning av olika enkla sockerarter. När man framställer socker gör man det normalt ur sockerbetor eller sockerrör. Sockerrör trivs bäst där det är varmt, men kräver fyra gånger så mycket vatten om sockerbetorna. För att få fram det vita sockret vi är vana vid i butik renas och kristaliseras för att få fram den vita färgen. Fortsätt läsa Kolhydrater

Stöd i dina studier