Proteinuppgift

Istället för lektionen på fredag 28/2 skall ni ta reda på fakta om ett protein och läs på om det.

Ta reda på t.ex.
1. Hur stort är det?
2. Var finns det? Art, kroppsdel, osv
3. Vilken funktion fyller det?
4. Hur fungerar det?
5. Hur upptäcktes det? Av vem/vilka?

Detta är förslag på vad du kan göra, du kan svara på både fler och färre frågor.

Redovisning: måndag v 11: kort muntlig redovisning (är ni frånvarande gäller skriftlig inlämning senast 14/3 till a href=”mailto:par.leijonhufvud.are@analys.urkund.se”>min urkund-adress). Fördela poeinerna mellan er m.h.a facebook-gruppen

Publicerat i Ke2

Homosexualitet bland djur

Ibland får jag frågan om det finns homosexualitet bland djur. Svaret är ett klart ja. Eller i alla fall så finns det gott om exempel på samkönade par bland ett stor antal olika djurarter. Till exempel har det visat sig att bland albatrosserna på Oahu är över 30% av alla par två honor.

två albatrosshonor
Bildkälla

Fram till ganska nyligen antog forskarna att alla par bestod av en hona och en hane, men numera har man insett att så är det inte. Det finns fortaande en del kontrovers kring ämnet: när forskarna först rapporterade förekomsten av samkönade par bland albatrosser gjorde sig delar av den amerikanska pressen lustiga över det, eller var upprörda över att forskarna uppenbarligen lade sig i debatten om t.ex. samkönade äktenskap (vilket de inte gjorde, de bara rapporterade vad de faktiskt såg bland djur).

En stor fråga är hur dessa beteenden har uppstått, och om de ger någon fördel i det naturliga urvalet. Vid första anblicken kan man tycka att då ett samkönat förhållande inte i sig själv kan ge upphov till avkomma borde det sorteras bort av det naturliga urvalet. Men under det senaste årtiondet har man insett att det på olika sätt kan ge evolutionära fördelar, på olika sätt för olika arter. Det verkar alltså som om det inte finns ett svar på frågan. Och av det skälet bör man nog vara ganska försiktig med att anta att det fungerar på samma sätt bland människor som bland djur.

Kroniska prokrastinering, en ny diagnos?

Är du sjuk? Lider du av någon åkomma? Bör du ha en diagnos? Frågan är inte bara ett skämt: många har problem som leder till att de inte, på ett eller annat sätt, klarar av vardagen på samma vis som de som är ”som alla andra”. Men hur stor andel av befolkningen rör det sig om? Får för många människor diagnoser på alltför vaga grunder? Leder överdiagosering till att de som verkligen behöver hjälp får mindre stöd än de borde?

Som ett exempel på vaga diagnoser hittade en grupp forskare på den nya åkomman ”kroniskt prokrastieringssyndrom”. På några minuter slängde de ihop vaga och allmänt hållna diagnoskriterier och höftade till att kanske en fjärdedel av befolkningen lider av det. Givetvis var det ett skämt, en satir, men om man läser kvällstidningarana (eller bara deras löpsedlar) ser man hur nära verkligheten den kommer.

För att ta ett exempel, vi vet att människor kan ha olika kroppslängd, och att en del kan vara så pass korta att det ställer till med problem. I Sverige har män genomsnittslängden 181,5 cm. Skall man erbjuda alla som verkar riskera att bli kortare än 180 cm hormonbehandling? Skall de som är kortare få rätt till anpassade hem och fordon? Uppenbarligen vore detta orimligt. Men var sätter man gränsen? Visst kan någon som är 175 cm känna att han är lite kortare än de flesta, och att det vore bättre om han vore längre, men är det onormalt att vara 175 cm lång? Skall de begränsade resurser som finns läggas på att män något kortare än meddellängden får stöd, behandling och hjälp?

Sjukvården har begränsade resurser att ta hand om människor, det kommer alltid att finnas de som skulle kunna få mer stöd, som borde få mer hjälp. Hur skall man reservera insatserna till de som verkligen behöver dem? I ett större perspektiv kan man ställa frågan om vad som är normalt, kontra vad som inte är det, och vilka åtgärder som skall ges till de som inte matchar ”normalmallen”. Det är kanske den viktiga frågan: hur skall man undvika att sjukförklara alla som inte är precis som alla andra?

Vad vill du läsa om här?

Jag har skrivit här om allt från frågan om hur lång tid det tog för en mus att bli stor som en elefant, via övningsexempel för kemi A på gymnasiet till varför odlad lax är en dålig idé. Men frågan är vad du vill läsa om. Här har du chansen. Skriv kort (du har 20 tecken) nedan om vad du skulle vilja läsa mer om. Jag lovar igenting, men vem vet?

Vilka ämnen vill ni att jag skall blogga om?…

Hur många celler finns det i din kropp?

En fråga har ett visst kuriosavärde men även en viss praktisk nytta. I en del läroböcker har siffran angets till ca 1014 stycken, tittar man i olika böcker hittar man siffror mellan 1012 och 1016. Men hur pålitliga är de här siffrorna? Spannet mellan 1012 och 1016 är onekligen ganska stort… Nu har en forskargrupp försökt reda ut det (PDF gratis här). De har sammanställt data för olika organ och försökt få fram ett påligtligt svar.

En genomsnittlig mänsklig cell har en massa på ca 1 ng, vilket för en 70 kg människa skulle ge ett antal om 70 biljoner (70×1012) celler. Och man har då inte räknat med de många biljoner virus som finns i kroppen (och möjligen är viktiga för att hålla nere de kanske 100 biljoner bakterierna i t.ex.våra tarmar (och de senare är troligen extremt viktiga för oss och påverkas drastiskt när vi äter antibiotika).

Och vad är svaret? Enligt rapporten finns det ca 3,72×1013 celler i en människokropp (men de påpekar att detta fortfarande är en uppskattning).

Vad är nyttan?

I de sjukdommar där antalet celler i ett organ (eller av en viss typ) ändras är det viktigt att förstå hur antalet celler styrs. Likaså ändras antalet av vissa celltyper i samband med diabetes och när det gäller trisomi 21 där det finns för få celler i hjärtat, hjärnan, skelettmusklerna och levern, och där deras större volym inte räcker till för att kompensera detta.

Antibiotikaresistens och boskap

Har din hamburgare fått antibotika? Det är inte osannolikt att den har det. I många länder behandlar man rutinmässigt hela besättnngar av kor och grisar med antibiotika, i förebyggande syfte. I Sverige har vi grundreglen att antibiotika endast används när det finns en specifik orsak till att använda det, vilket problemet lokalt. Problemet med överanvändningen av antibiotika är att man på det viset ökar mängden antibiotika i miljön och därmed risken för att bakteriar skall utveckla antibiotikaresistensa.

Antibiotikaresistens

Antibiotika har använts sedan 1940-talet, innan dess var många sjukdommar och skador som i idag ser som relativt ofarliga — lunginflammation, urinvägsinflamation, mindre sår, etc — livsfarliga. Utan antibiotika kunde t.ex. ett mindre sår ge upphov till en blodförgiftning med stor risk för att patienten dog. Idag är vi på väg att skapa en situation där vi på nytt står utan antibiotika, eller i vart fall utan verksam antibiotika. Världshälsoorganisationen (WHO) varnar för en framtid utan antibiotika, och det har till och med klassats som ett nästan lika stort hot mot mänskligheten som klimatförändringarna p.g.a den förstärkta växthuseffekten. Allt till stor del på grund av att vi använder antibiotika i onödan och på fel sätt.

Protester

Det finns en del protester mot överanvändningen, men frågan är om de hjälper.

Länkar

Återvinning, rena stenåldern

Varför slänger vi plast, papper, glas och metall i återvinningen? Delvis på grund av att vi bryr oss om mijön, men delvis för att det helt enkelt sparar på resurser, tid och pengar. Om man gör nytt papper av gamla kartonger och tidningar behöver man inte använda nya träd och om man återanvänder aluminium sparar man 95% av energin. Men på stenåldern, då fanns det väl ingen som behövde spara på miljön eller energi?

Faktum är att det redan då fanns resurser som var tog tid och ansträngning att komma över. Flinta transporterades från södra Svergie ända till norrland, Då var det självklart att man inte slängde bort ett flintverktyg bara för att det var skadat: råmaterialet kunde återanvändas, som verktyg, pilspetsar, osv även om yxan som ursprungligen tillverkades av flintan var förstörd. Och benen från älgen kunde knäckas för att komma åt märgen, och bitarna kunde sedan användas för att tillverka olika verktyg (t.ex. nålar, sylar eller pilspetsar).

Varför jag gillar Open Access

Varför Open Access? Varför anser jag att det är viktigt med Open Access?

Tänkt dig en gymnasieelev som arbetar på ett gymnasiearbete eller en rapport. En sökning på Google visar att det finns saker skrivna om precis det hen håller på med. STOP! För att läsa artikeln måste eleven antingen betala $35 eller åka till ett universitetsbibliotek som kanske har den tidskriften (för biblioteket kan det kosta $40 000 att ha vissa tidskrifter, så det är inte alls säkert att de har råd de heller).

Ett citat från Jack Andrakas blogpost på PLoS Student Blog

That’s the true scourge of paywalls: they prevent young, budding scientists from getting access to the latest scientific research, which prevents us from being able to do significant research. By locking out the younger generation, paywalls first accomplish the task of denying some of the most creative and innovative researchers out there (the kids!) but also prevents a lot of kids from being interested in science in the first place.

Läs hela!

Och nu har problemet spridit sig in i e-boksvärlden, där blir en del eböcker så dyra att läkare inte kan få tillgång till potentiellt livsviktig information för att biblioteket inte har råd att köpa in e-boken.