Evolutionen — den stora problemlösaren

Mutationer — slumpmässiga ändringar i den genetiska koden — inträffar hela tiden. De flesta av dessa har ingen effekt, ett litet fåtal ger organismen en fördel, men ännu fler medför en nackdel. Men vad händer sedan? En grupp forskare i Ungern gjorde ett experiment för att ta reda på just det.

Vanlig jäst — Saccharomyces cerevisiae, samma jäst som gör bröd luftigt jäser öl och vin — förökar sig genom delning. Normalt är detta löjligt förutsägbart: varje 1,5 h blir de dubbelt så många. Men vad händer om de bär på en skadlig mutation, en som gör att de inte kan dela sig lika snabbt? I verkligheten, t.ex. i en bröddeg, kommer de långsamma att snabbt konkurreras ut av de snabba, som är bättre på att utnyttja utrymme och resurser. Men då mutationer händer hela tiden, och de flesta av dem är till en nackdel, borde inte alla organismer sakta men säkert blir sämre? Men så ser det inte ut, utan evolutionen har gjort oss bättre anpassade till vår livsmiljö. Vad händer?

Experimentet

Forskarna tog 180 olika varianter av jäst, varianter som alla var kända för att växa långsammare än normalt. Först analyserade de deras genom, alltså alla deras gener. Sedan lät de jästen växa och dela sig i 400 generationer. För jäst är 400 generationer inte alltför lång tid — under en månad för normalt växande jäst — men för människan skulle det vara mer än 8000 år.

68% av dem hade uppnått normal förökningshastighet, men ingen hade lagat den trasiga genen, utan utvecklat nya sätt att kompensera för sitt handikapp

Då visade det sig att 68% av dem hade uppnått normal förökningshastighet i slutet av experimentet: de hade på något sätt lyckats kompensera för sitt handikapp. Eftersom forskarna testade alla varianterna av jästen fyra gånger kunde de även analysera hur de löste sitt problem. Då såg de något mycket intressant: ingen av varianterna hade lagat den trasiga genen, utan alla hade utvecklat nya, olika sätt att kompensera.

Vad säger detta om evolutionen?

Delvis säger det samma sak som vi redan visste: att evolutionen har en oerhörd förmåga att optimera en organism, att göra den bättre och bättre anpassad till de förhållanden den lever under. Men försöket illustrerade något annat, nämligen att medan den gör det lagas inte trasiga gener, utan nya gener dyker upp, eller gamla förändras, så att de ger samma förmågor som organismen hade före mutationen.

Endast 8,2% av vårt genom fyller en funktion, resten är kvarlevor av bl.a. gamla skadliga mutationer

Vilket i sin tur visar på varför människans genom ser ut som det gör, där endast 8,2% fyller en funktion (studier på andra djur visar ungefär samma sak). Resten är helt enkelt rester av gamla mutationer som har förstört de gener som de drabbade, virus, etc.

Ett exempel på detta är vårt luktsinne. En hund har ett otroligt mycket bättre luktsinne än en människa, men vi har lika många gener inblandade i vårt luktsinne som en hund. Vi har däremot en bättre syn än hunden, vilket gör att vi kan kompensera. Och det verkar som om vårt färgseende utvecklades i samma takt som vårt luktsinne blev sämre. Evolutionen kompenserade för ett handikapp, steg för steg.

Läs mer om evolutionen

Vi får djur att utveckla större hjärnor för att fungera ihop med oss, svalor får kortare vingar när de bygger bon under vägbroar, och evolutionen förklarar till och med varför djurn har sex. Och om du undrar varför älgarna i Kanada är större än de svenska finns det förklaraingar i evolutionen till det med.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *