Alla inlägg av Pär Leijonhufvud

Open Access, att dela med sig (CC-BY-SA)

För några år sedan gästbloggade jag på CreativeCommons om det här med att lägga ut sina saker under Open Access. Den korta sammanfattningen av vad jag skrev då är att jag anser det vara en självklarhet att man delar med sig, både av idealistiska skäl och rent egoistiska (både ”bygga en bättre värld” och ”om jag delar med mig nu, kanske någon annan delar med mig när jag behöver det”). Nu finns det ett antal olika varianter av Open Access. Läs mer

Kovalent, polär kovalent bindning och jonbindning

Anna och Bengt vill dela på en påse chips. Men en påse chips kostar 20 kr, och ingen av dom har 20 kr. De har däremot 10 kr vardera, vilket innebär att de kan dela på en påse chips. Alla är nöjda och glada. Fast Anna köper pepparchips, som Bengt tycker ganska illa om.

Cecilia och David skall också dela på snacksen, Cecilia har en påse wasabinötter, som hon dock helst inte äter, medan David älskar dem, så David får äta upp hela påsen själv.

Vad har dessa två historier om snacksätande med kemi att göra? Jo, de är bra sätt att visa på hur tre olika typer av kemisk bindning kan se ut. Vi börjar med chipsen, men tänker oss att det blev dillchips, som både Anna och Bengt gillar precis lika mycket. Läs mer

Jordens största levande varelse, och den äldsta.

I södra Utah i USA finns det en skog, en skog av amerikansk asp (Populus tremuloides). Den skogen har ett namn: Pando, det latinska ordet som betyder ”jag sprider mig”. Skogen är inte stor med Norrländska mått mätt: ca 43 hektar. Men Pando är troligtvis den största levande varelsen på jorden. Det är nämligen inte tusentals enskilda träd som växter var och en för sig, utan en och samma individ. Man uppskattar att den, komplett med rotsystem som väger 6 miljoner ton.

EN liten del av Pando
EN liten del av Pando (”QuakiesSEP2005” by Scott CatronOwn work. Licensed under CC BY 2.5 via Wikimedia Commons.”

För 80000 år sedan började ett frö av en manlig asp växa i vad som idag är delstaten Utah. Under årtusendena har det brunnit ofta i området, vilket har gynnat Pando då det förhindrat barrträd från att ta över. Även om varje enskild stam bara är i snitt 130 år gammal har individen förökat sig genom kloning (rotskott), och de är i stort genetiskt identiska. Faktumet är att åldern 80 tusen är en konservativ uppskattning: en del tror att den verkliga åldern kan vara så mycket som en miljon år.

Skölj inte dammtrasan!

Sköljer du dammtrasan? Gör inte det!

I dagens hem finns det ganska mycket kemikalier, och många av dem är miljöskadliga. Exempel på detta är flamskydsmedel i plast och elektronik, men även t.ex. mjukgörare i plastgolv. De här ämnena läcker hela tiden ut, och en stor del av det som kommer ut fastnar i dammet. Om du torkar damm med en våt trasa och sedan sköljer den under kranen kommer både dammet och kemikalierna ut i avloppet, och reningsverken har svårt att ta hand om dessa. Läs mer