Hur blir en nyhet om en naturvetenskaplig upptöckt till? Här är ett förslag: Single Molecule Determines Complex Behavior, Say Scientists
Och om du vill skriva på webben om vetenskap? Här finns en mall…
Hur blir nyheter till?
Svara
Författararkiv: Par
Google earth, fast för livets träd
OneZoom är ett fylogenetiskt träd — m.a.o. det visar släktskap — för alla däggdjur. Som kan navigeras ungefär som man navigerar i Google Earth.
Nu kan man t.ex. se hur pungdjuren är släkt med varandra, när elefanterna och sjäkorna senast hade en gemensam släkting, och hur hundar, katter, sälar och valar är släkt med varandra. Utforska.
Om man vet gensekvensen, vet man allt om en organism?
Kan man uttolka allt om en organism baserat på dess genom? Kan vi ens avgör aom det är en blåval eller en mus baserat på DNA? Vissa gener vet vi vart de hör hemma, men i de allra flesta fall så har vci ingen större möjlighet att avgöra hur en organism ser ut baserat på genomet.
Det finns många problem, t.ex. så kodar endast ca 1,5% av DNAs hos en människa för proteiner, resten har delvis en funktin i genregleringen, men mycket är så vitt vi vet rent ”skräp”. Men svårigheterna har inte hindrat vissa från att försöka… läs mer.
Global hälsa.
Fotosyntes hos kor: är det värt besväret?
Då och då får jag frågan: skulle det löna sig för människor att ha klorofyll och kunna fpå vår nöäring från solljuset? På den här sidan finns en del uträkningar för kor…
Hur mycket naturvetenskap bör man kunna?
Läser man biologi, kemi och fysik för att lära sig hur många neutroner en 125I atom har, formeln på svavelsyra eller hur elektrontransportkedjan i en mitokondrie fungerar? Eller läser man det för att uppnå något annat?
Ett vanligt argument är att om man inte förstår grundläggande naturvetenskap kan man inte fatta ett genomtänkt beslut nästa gång en fråga som GMO, kärnkraft, abort, klimatförändringar eller miljögifter kommer upp i en valdebatt. Problemet med det argumentet är att om det räcker med 50 poäng naturvetenskap A för att klara det, varför skall man lyssna på en forskare (som läst det på heltid i minst7 år)?
Givetvis är det mer komplicerat än så. Vad NO-undervisningen i grundskolan ger — och gymnasiet fördjupar, vare sig man läser 100 poäng NK1b eller flera hundra poäng biologi, kemi och fysik — är en grund för att förstå den naturvetenskapliga världsbilden och de argument som grundar sig i den, både falska och riktiga.
- Om försvarsadvokater, åklagare, nämndemän och domare tror att DNA-bevis fungerar som på TV blir oskyldiga dömda (och skyldiga frikända, men det är ett mindre problem).
- Om föräldrar inte förstår vad ett vaccin är och inte är, och vad olika sukdommar kan leda till får vi kanske epedemier av barnsjukdommar som ibland leder till hjärnskador.
- Om folk inte förstår när antibiotika hjälper och när det inte hjälper får vi lätt en överanvändning av antibiotika, och mer antibiotikaresistenta bakterier som följd.
Studieteknik? Varför då?
En annan gymnasielärare håller på med en guide till studieteknik. Varkar både bra och vettig, det finns säkert någon här som kan dra nytta av den.
Glittrande frukter
Har du någonsin funderat över att blommor och frukter ofta är vackert färgade, men aldrig skimrande glittriga som t.ex. en del insekter och fåglar kan vara? Det normala bland växterna är att de producerar pigment, färgämnen, som ger dem deras färg (detta är också anledningen till att blommor och blad tappar färgerna över tiden). En fjäder eller insektsvinge däremot kan behålla sina fina färger i många, många år (det finns till och med glittriga fossiler); i djurvärlden använder många sig av molekylära strukturer som ger just en färgad glittrig effekt. Tills nyligen trodde man att inga växter använde sig av det tricket.
Men så började man studera en afrikansk växt vid namn Pollia condensata, och såg att de inte bara använde samma knep som djuren gör, utan gjorde det bättre. Växten använder sig av staplade lager av cellulosa, arrangerade precis så att det bildas interferens mellan ljusvägorna. Och genom att olika celler har olika avstånd mellan lagren beter sig ljuset lite olika, och frukten ger ett ”pixelerat” intryck.
Men varför? Frukten är inte bra att äta, bara en torr kapsel full av frön. Men det finns en annan växt i området som bildar blåa köttiga frukter. Genom att vara finare och blåare än ”originalet” lurar Pollia condensata fåglar att hugga in på de trista, näringsfattiga frukterna, utan att behöva ödlsa energi på att bygga ett saftigt näringsrikt fruktkött.
Dykarsjuka och evolution
Nu har jag väl fått fnatt, var har dykarsjuka med evolution att göra? Nja, det intressanta är vilka marina djur som får dykarsjuka. valarna får det inte, de har extra högas halter av syrebindande proteiner, så där bildas inga gasbubblor. I fossil kan man utläsa om djuret haft dykarsjuka, och möntret är att när en grupp saknar fiender får det inte dykarsjuka. Men när det dyker upp fiender i samma miljö, och de därmed blir tvugna att snabbt sima mot ytan i sina försök att undkomma, då kan en förvånansvärd andel av all ichthyosaurer (t.ex.) dö i dykarsjuka. De tidiga ichthyosaurerna hade inte särskilt många fiender, men under jura och krita dök det upp stora hajar, som mycket väl klarade av att jaga fisködlorna.
Valarna har samma mönster: de tidigare har inga spår av dykarsjuka, sedan blir dykarsjuka mer och mer vanligt, medan dagens valar har utvecklat ett gott skydd mot den.
Källor
Blogginlägg (på engelska)
Originalartikeln
Jobb som naturvetare: CSI
Har du någonsin funderat på vad man verkligen gör på en brottsplats, hur det skiljer sig från CSI? Läs den här artiklen för att få en inblick i vad alla de olika specialisterna gör. Kanske är det ditt framtida jobb?
Eller inspirerar artikeln dig till tankar på ett projektarbete i ”CSI-stil”? Det finns många bra, skojiga och lärorika PA innom det fältet.